nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Upphandling: Utrymmet för miljökrav tydliggörs

I veckan skulle EU:s nya upphandlingsdirektiv ha varit implementerat i svensk lag. Henrik Grönberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten berättar vad förändringarna betyder i praktiken.

Henrik Grönberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten.
  • Annons 1

Tre nya upphandlingsdirektiv skulle ha varit implementerade i svensk lagstiftning senast den 18 april. Nu är lagstiftningsarbetet försenat. Det innebär att nuvarande lagar fortsätter att gälla, men att tillämpningen och tolkningen av reglerna i vissa fall kommer att påverkas redan nu.

Ingen skillnad mot rättspraxis

En förändring mot tidigare är att det nya direktivet tydliggör möjligheten att ställa miljö- och sociala krav vid upphandling.

Bestämmelserna kommer dock inte att innebära någon större skillnad mot vad som är rättspraxis idag. Under de senaste 10-15 åren har det kommit flera avgöranden från EU-domstolen som visat att utrymmet att ställa hållbarhetskrav i praktiken redan varit stort, större än vad man i många fall trott.

– Möjligheterna blir knappast större av det nya direktivet. Vilka miljö- och sociala krav som ställs handlar snarare om kompetens hos upphandlare, tillgång till stöd och resurser och politiska ambitioner än om att lagstiftningen är ett hinder, säger Henrik Grönberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten.

Men även om det nya direktivet inte har så stor rättslig betydelse kan det ändå få konsekvenser, menar Henrik Grönberg.

– Att fler bestämmelser om miljö- och social hänsyn skrivs in i direktivet har ett tydligt signalvärde om att frågorna får en större plats i offentlig upphandling.

Läs om ändringarna i det nya direktivet i faktarutan här bredvid. 

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Hemlig klimatdata försvårar omställningen

Klimatdata som inte är offentliga gör att det är svårt att diskutera vilka klimatsatsningar som är bäst. Därmed ökar risken för misstag vid den stora omställningen. Stefan Wirsenius vid Chalmers tekniska högskola är kritisk till att institut och företag inte alltid presenterar sina beräkningar.

Gretaeffekten del av större trend

Hos SAS använder hållbarhetschefen ordet roligt om det stora intresset för klimat som följt av IPCC:s rapport och klimataktivisten Greta Thunbergs inlägg i debatten. Men minskat flygande och ökad efterfrågan för biobränsle bygger på beslut som fattats tidigare än så, enligt fyra företag som påverkas på olika sätt av klimatdebatten.