Ta i trä – och gör ett enkelt klimatval

Analys Vi har tittat närmare på tre olika byggprojekt som alla haft en ambition att åstadkomma en avgörande reducering av klimatavtrycket. Det är slående hur svårt det är att göra mycket. Men också hur lätt det är att göra något, skriver Anna Alexandersson.

Ta i trä – och gör ett enkelt klimatval
Max restaurang i Norrtälje, Förskolan Hoppet i Göteborg och kontorshuset Magasin X i Uppsala.

Göteborgs stolthet förskolan Hoppet, som är byggd med 70 procent lägre koldioxidutsläpp.

Hamburgerjätten Max, som prisats för sitt hållbarhetsarbete och nu siktar på att ta fram ett mer hållbart typhus för kommande restauranger.

Vasakronan som genom Magasin X visar att gröna val ger dubbel lön för mödan.

Alla tre är värda att applådera.

Alla tre är värda att applådera. Dessa valde att gå före i en bransch där det är dyrt och jobbigt att vara först. Gemensamt för de tre är att pilotprojekten ska skalas upp snabbt.

Bindande gränsvärden saknas

Från årsskiftet är det krav på att byggherrar ska göra en klimatdeklaration inför nybyggnation. Boverket har levererat referensvärden. Däremot finns ännu inga bindande gränsvärden.

– Referensvärden är mer för dem som behöver puffas på, men det är bra för det driver utvecklingen, säger Jonas Wahlström, chef för projektgenomförande hos Vasakronan i Uppsala, som personligen satsade både prestige och energi för att driva igenom att bygga Magasin X med trästomme i stället för i stål och betong.

Installationer ingår inte

Nya klimatdeklarationen omfattar endast byggskedet och då inte alla byggdelar. Kritik framfördes redan under samrådet mot att installationer inte räknas in trots att dessa har stor klimatpåverkan

Hållbarhetskonsult Maria Perzon, som varit med sedan starten i innovationsprojektet Hoppet, berättar att det pågår spännande innovations- och återbruksprojekt kopplat till installationsbranschen. Hon tycker samtidigt att det är olyckligt att det nya kravet på klimatdeklaration inte omfattar installationsbranschens produkter.

– De glider lite under radarn och det gör att utvecklingen går långsamt.

Kunskapen om återbruk måste öka

Ulla Janson, lektor i installationsteknik vid LTH, efterlyser producentansvar och installationsprodukter som är demonterbara och cirkulära.

– Vi pytsar ut ingenjörer som har mycket låg kunskap om återbruk.

Boverket presenterar i rapporten klimatberäkningar för 68 verkliga byggnader ur ett livscykelperspektiv, flerbostadshus, småhus, kontor, förskolor och skolor.

Hur står sig då våra exempel på klimateffektivt byggande i jämförelsen?

Förskolan Hoppet vinner kanske i utklassningsstil!

Magasin X briljerar nog.

Och Max restaurangbyggnad är utom tävlan – men höjer ju ribban för restaurangbranschen att börja bygga hållbart.

Notera orden ”kanske”, ”nog” och ”utom tävlan”. Svårigheten att jämföra olika byggprojekt ligger i att metoder och beräkningar görs på olika sätt och avgränsningar skiljer sig åt. Detta är också varför den nya klimatdeklarationen och nationella referensvärdet är viktig ur ett längre perspektiv. Nu får byggbranschen en gemensam standard som ökar transparens och möjlighet att benchmarka mot varandra.

Vem som vinner är oväsentligt

Och det spelar ju egentligen ingen roll i det långa loppet om vi utser ett fåtal vinnare. Det som kommer att göra skillnad är om alla är med. Göteborgs stads lokalförvaltning vill genom att generöst dela med sig av framgång och motgång pusha hela aktörskedjan att snäppa upp. Guiden för klimateffektivt byggande har tagits fram inom ramen för innovationsprojektet Hoppet – fullmatad med tips och råd och en handfast checklista för dig som är mer nybörjare än pionjär.

Det är slående hur svårt det är att göra mycket. Men också hur lätt det är att göra något.

Till slut en reflektion: Det är slående hur svårt det är att göra mycket. Men också hur lätt det är att göra något.

Ta i trä

Så ta i trä. Ja, inte vidskepligt för att bli av med onda andar utan för att göra ett första klimateffektivt framtidsval. Träkonstruktion är den stora gemensamma nämnaren mellan de tre byggprojekten vi har skrivit om här bredvid.

Boverket pekar i sin rapport på att stommen är den byggdel som står för störst klimatavtryck framför allt i höga kontorshus, ibland så mycket som 60 procent av byggskedets utsläpp. För lägre hus är det i stället husgrunden som är utsläppsdrivande.

Ekonomin

Magasin X är Sveriges hittills största kontorsfastighet byggd med stomme helt i trä.

Förskolan Hoppet halverade klimatpåverkan från grunden genom att byta betongplattan mot återvunnet glas med stålram.

Och till skillnad mot vad man kan tro spräcker inte klimateffektivare byggande budgeten.

–När vi väl hade de siffrorna framför oss blev ju beslutet väldigt enkelt, konstaterar Rasmus Billborn, bygg- och fastighetschef hos Max.

– Anna Alexandersson

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.