Debatt: Låt klimatomställningen få samma stabilitet som penningpolitiken

Föreställ dig att vi om 20 år samlas på en stor nationell konferens för att tala om hur Sverige lyckades bli världsledande i klimatomställningen. Vi tackar politiska företrädare som i slutet av 20-talet vågade fatta modiga och avgörande beslut som lett till dagens läge. Alla är överens om att det var en stor omställning men längtan efter att forma en fungerande framtid för kommande generationer var starkare och motiverade både beslutsfattare och medborgare att välja ansvarsfullt och vara proaktiva.

Ett sådant scenario behöver inte vara en utopi. Mycket av den teknik, kunskap och ekonomisk kapacitet som krävs finns redan här och nu. Varför går då utvecklingen åt fel håll? Vi menar att Sverige behöver tänka nytt och innovativt – inom det demokratiska ramverk vi redan har.

Det är dags för en strukturell förändring

Penningpolitiken är tydligt avskild från dagspolitiken genom Riksbankens oberoende ställning under riksdagen. Klimatomställningen är minst lika systemkritisk för Sveriges framtida ekonomi och människors livsvillkor. Den förtjänar samma långsiktighet och vi har alla förutsättningar att bli ett av världens mest konkurrenskraftiga länder i klimatomställningen. 

Vi föreslår därför att riksdagen, genom en bred partiöverskridande överenskommelse, inrättar en tvärsektoriell och tvärvetenskaplig organisation under riksdagen – låt oss använda arbetsnamnet ”Rikskommissionen för omställning”. Dess uppdrag ska vara att utforma och ansvara för en långsiktig färdplan i linje med klimatlagen, klimatrådets rekommendationer, EU-lagstiftning och internationella åtaganden. Organisationen ska inte ersätta folkvalda eller detaljstyra marknader. Den ska skapa samordning, tydliga mål, uppföljning och genomförande – i nära samverkan med näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle.

Ambitiös men mållös

Sverige har satt ambitiösa klimatmål men har svårt att hålla kursen. Utsläppen ökar. EU-lagstiftning följs inte fullt ut och vi kan tvingas lägga pengar på böter eftersom klimatmål missas. I resultatet från UN Global Compact Network Swedens undersökning, våren 2026, uppger 88 procent av företagen att politiken hindrar dem från att investera i hållbar omställning. Enligt Verians medimätning (2026) ärmiljöfrågor på topp tio-listan för årets väljare.

Viljan finns hos medborgare och företag men problemet är en styrmodell som inte är anpassad för samhällsfrågor som behöver konsekventa beslut och långsiktighet. Politiska ryck och otydliga färdplaner skapar osäkerhet om riktning, tempo och ansvar. I Delegationen för cirkulär ekonomis årsrapport konstateras att detta hämmar innovation och investeringsvilja hos företag.

Hopp, enligt forskningen, är inte naiv optimism. Det är tilltro till en trovärdig plan och övertygelsen om att vi kan genomföra den tillsammans.

Beslutet kan tas redan nästa mandatperiod.

Klimatneutralitet till 2045 är fullt möjligt.
Men det kräver att vi skapar stabilitet nu.

Jenny Dahlborg Jakobsson, Grundare och ägare, Hållbarhetsteamet

Jenny Malmhäll, Hållbarhetschef Axelent

Linn Petersson, hållbarhetsansvarig, EAB AB

Elisabeth Hermansson, miljösamordnare, Hydro Extrusion Sweden AB

Tom Schulz Radonja, Hållbarhetsansvarig Elmia AB och grundare Equilize AB

Pontus Eklind, vd Beslag Design AB

Lars Birging, vd ZIGRID AB

Anna Carendi, ägare Diya Consulting

Emelie Palmér, ägare, Growing Leaders

Ulrica Winberg-Jonsson, ägare ReLabel AB

Duncan Levinsohn, Lektor i hållbart företagande Jönköpings Universitet

Alicia Linder, student civilingenjör, Chalmers tekniska högskola

Rebecka Jakobsson, student civilingenjör, Chalmers tekniska högskola

Emma Blomqvist Sabel, student civilingenjör, Chalmers tekniska högskola