Inga produkter i varukorgen.
Ny analys: Sveriges klimatrisker ökar medan anpassningen släpar efter
Klimatanpassning Sveriges första nationella klimat- och sårbarhetsanalys visar att landet är dåligt rustat för värmeböljor, skyfall, torka och stigande havsnivåer. Samtidigt bromsas klimatanpassningen av bristande finansiering, otydligt ansvar och svag samordning.
Sveriges första nationella klimat- och sårbarhetsanalys presenterades i Almedalen i dag och visar att landet inte är tillräckligt rustat för ett varmare klimat. Av 359 analyserade klimateffekter bedöms 64 redan i dag innebära hög risk. Mot slutet av seklet kan antalet öka till mellan 209 och 270, beroende på hur stora utsläppen blir.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Analysen har tagits fram av Nationella expertrådet för klimatanpassning och omfattar hälsa, ekosystem, bebyggd miljö och infrastruktur, livsmedelsförsörjning samt näringsliv och naturresurser. Vatten behandlas som en gemensam fråga för samtliga områden. Rapporten är en av tre delrapporter som ska ligga till grund för rådets kommande rapport till regeringen.
I dag bedöms 18 procent av de analyserade klimateffekterna innebära hög risk. I ett scenario med lägre utsläpp stiger andelen till 58 procent mot slutet av seklet. I ett scenario med högre utsläpp ökar den till 75 procent.
Riskerna ökar både genom fler extrema väderhändelser och genom långsamma förändringar i klimatet. Värmeböljor väntas bli vanligare, längre och mer intensiva. Kraftiga regn ökar, samtidigt som högre temperaturer och större avdunstning kan leda till torka och minskad vattentillgång, särskilt i södra Sverige.
Snötäcket minskar och havsnivån stiger. Förändringarna påverkar bland annat människors hälsa, byggnader, transporter, livsmedelsproduktion och naturmiljöer.
Vatten är en central del av riskbilden. För lite vatten, för mycket vatten eller försämrad vattenkvalitet kan få följder för flera delar av samhället samtidigt.
Rapporten bedömer att klimatanpassningen kopplad till vatten går för långsamt. Bristande samordning, otillräcklig finansiering och kunskapsluckor om bland annat vattenuttag och vattenberoende ekosystem bromsar arbetet.
Mot slutet av seklet väntas flera klimatrelaterade händelser inträffa oftare och sammanfalla. Det innebär att ekosystem kan utsättas för flera påfrestningar samtidigt.
Näringslivet kan drabbas av långvariga störningar
Klimatriskerna för näringsliv och naturresurser väntas öka kraftigt under seklet. Effekterna kan leda till ekonomiska förluster, produktionsstörningar och försämrad försörjningsförmåga.
Sektorer som bygger på biologiska processer eller historiska klimatförhållanden beskrivs vara särskilt sårbara. Det gäller bland annat skogsnäring och turism.
Sveriges beroende av internationella leveranskedjor ökar också sårbarheten. Klimathändelser i andra länder kan slå mot tillgången till råvaror, komponenter, läkemedel och andra varor.
Riskerna skiljer sig mellan olika delar av landet. I norra Sverige är renskötsel och fjällturism särskilt utsatta. Gruvnäring och vattenkraft påverkas av förändrade mark- och vattenförhållanden. I mellersta Sverige möter skogsnäringen ökade risker från torka, brand och skadeangrepp. I södra Sverige hotas kustnära verksamheter och lågt belägna industriområden av stigande havsnivåer och erosion.
Finansiering och ansvar bromsar arbetet
Rapporten visar att kunskap och tekniska lösningar redan finns inom flera områden. Problemet är att de inte används i tillräcklig omfattning.
Brist på pengar, otydligt ansvar, juridiska hinder och svaga ekonomiska drivkrafter återkommer i analysen. Åtgärder genomförs ofta först när riskerna blivit akuta eller när de är ekonomiskt motiverade.
Rapporten lyfter behovet av starkare nationell styrning och bättre uppföljning. Det finns samtidigt stora kunskapsluckor. Det gäller bland annat hur flera klimatrelaterade händelser kan inträffa samtidigt och förstärka varandra, och hur klimatförändringar i andra delar av världen påverkar Sverige.
