Mänskliga rättigheter påverkar klimatomställningen – här är bristerna i Sverige

Institutet lyfter i rapporten att klimat- och miljöfrågor behöver förstås som en del av arbetet med mänskliga rättigheter. Enligt deras analys påverkar miljöförhållanden direkt flera grundläggande rättigheter, såsom rätten till hälsa, bostad och en tillfredsställande levnadsstandard.

Rapporten pekar på att staten har ett ansvar att både hantera miljöproblem och säkerställa att åtgärder inte kränker andra rättigheter eller slår oproportionerligt mot vissa grupper. Detta beskrivs som en central avvägning i arbetet med klimat- och miljöpolitik.

Sociala villkor påverkar möjligheten till hållbar omställning

I rapporten konstaterar Institutet för mänskliga rättigheter att den ekonomiska utsattheten i Sverige har ökat. De pekar samtidigt på att vissa sociala ersättningar inte har följt med i kostnadsutvecklingen.

Enligt rapporten kan detta påverka människors faktiska möjligheter att göra hållbara val. Hushåll med begränsade ekonomiska resurser kan ha svårare att till exempel välja energieffektiva lösningar eller hållbara transportalternativ.

Institutet framhåller att social trygghet därmed är en faktor som påverkar förutsättningarna för en bred och inkluderande klimatomställning. I rapporten lyfter de samtidigt flera aktuella reformförslag som, enligt deras bedömning, riskerar att försvaga det sociala skyddsnätet. Det handlar bland annat om skärpta krav för att kvalificera sig till socialförsäkringen, införande av aktivitetskrav för försörjningsstöd, begränsningar av stödet för större hushåll samt krav på laglig vistelse i landet för att få ekonomiskt bistånd.

Ojämlik påverkan på olika grupper

Rapporten lyfter att tillgången till rättigheter i Sverige inte är jämlik. Enligt Institutet är vissa grupper mer utsatta, däribland barn och unga, äldre, personer med funktionsnedsättning samt migranter och nationella minoriteter.

Institutet menar att dessa grupper i många fall har sämre möjligheter att påverka sin situation och därför kan drabbas hårdare av både samhällsförändringar och politiska beslut. Detta gäller, enligt rapporten, även i frågor som rör klimat och miljö. I rapporten beskrivs detta som en fråga om jämlik tillgång till rättigheter.

Kritik mot lagstiftningsprocessen

Ett återkommande tema i rapporten är kritik mot hur lagförslag tas fram i Sverige. Institutet för mänskliga rättigheter bedömer att kvaliteten i lagstiftningsprocessen ofta är bristfällig när mänskliga rättigheter berörs.

Enligt rapporten saknas det i många fall tillräckliga konsekvensanalyser, särskilt när det gäller hur olika grupper påverkas. Institutet framhåller att detta kan leda till att riksdagen inte får ett tillräckligt underlag för att bedöma om förslag är nödvändiga och proportionerliga.

Denna kritik har också relevans för hållbar utveckling, eftersom bristande analyser kan innebära att sociala och miljömässiga konsekvenser inte beaktas fullt ut.

Betydelsen av demokratiskt deltagande

Rapporten tar även upp utvecklingen för opinionsfrihet och civilsamhällets utrymme. Institutet beskriver att dessa friheter är under press i vissa avseenden.

Enligt rapporten är möjligheten att organisera sig och delta i samhällsdebatten en viktig del av ett fungerande rättighetssystem. Institutet pekar också på att tilliten till myndigheter och rättsväsende i vissa fall är låg, vilket kan påverka människors benägenhet att engagera sig.

Detta lyfts fram som en faktor som kan påverka arbetet med samhällsfrågor i stort, inklusive klimat och miljö.

Svårigheter att få rättigheter prövade

Ett centralt resultat i rapporten är att många människor i praktiken har svårt att få sina rättigheter tillgodosedda. Institutet hänvisar till egna undersökningar där många uppger att de inte vet vart de ska vända sig när rättigheter kränks, eller att de saknar tilltro till att en anmälan leder till resultat.

Enligt rapporten innebär detta att rättigheter riskerar att förlora sin praktiska betydelse. Institutet framhåller att fungerande mekanismer för att utkräva rättigheter är avgörande för att systemet ska fungera.

Sammanvägda slutsatser

Institutet pekar på behovet av ett mer samlat och långsiktigt arbete där olika politikområden integreras. De menar att ett sådant helhetsperspektiv är nödvändigt för att säkerställa att rättigheter får genomslag i praktiken och att samhällets utveckling är hållbar över tid.