Utsläppen från svenska anläggningar minskade

De svenska anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandel minskade sina växthusgasutsläpp med 2 procent under 2024 jämfört med året innan, enligt Naturvårdsverkets sammanställning. Flygets utsläpp, som redovisas separat, ökade dock med 14 procent och är nu de högsta sedan systemet infördes 2012.

Totalt uppgick utsläppen från anläggningarna inom utsläppshandeln ETS 1 till cirka 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande 40 procent av Sveriges territoriella utsläpp. Störst minskning stod järn- och stålindustrin för, med en sänkning på cirka 500 000 ton, delvis på grund av ett planerat underhållsstopp hos SSAB i Oxelösund. Även mineralindustrin, som inkluderar cementproduktion, minskade sina utsläpp med 9 procent.

Samtidigt ökade utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn med cirka 300 000 ton, motsvarande en ökning på 9 procent. En bidragande orsak är minskad användning av biobränslen, som blivit dyrare på grund av minskad import från Ryssland och Belarus efter invasionen av Ukraina.

De biogena utsläppen från anläggningarna minskade med nio procent, och el- och fjärrvärmesektorns användning av biobränslen minskade med 20 procent. Den ökade användningen av fossila bränslen tros hänga ihop med dessa prisförändringar.

Intäkterna från auktioner av utsläppsrätter gav Sverige 236 miljoner euro under 2024. Samtidigt var priset på utsläppsrätter i genomsnitt 65 euro per ton, vilket är lägre än föregående års snitt på 83 euro per ton.

Från och med 2024 omfattas även sjöfarten av utsläppshandeln. De preliminära siffrorna visar att utsläppen från rapporteringspliktiga fartyg i Sverige uppgick till 1,3 miljoner ton.

– I och med att satsningar på fossilfri industri blir verklighet förväntar vi oss att utsläppen minskar stegvis i betydligt snabbare takt. Utsläppshandeln är viktig för att skapa lönsamhet i de satsningarna, säger Sara Pettersson, chef på Utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket, i en kommentar.