Klimatåret 2025 – hållpunkterna månad för månad

Levererar COP30 skärpta åtaganden för utsläppsminskningar, som Parisavtalet kräver? Hur allvarligt blir Trumps presidentskap? Förmår nya EU-kommissionen flytta fram klimatpositionerna eller blir det ett högerpopulistiskt bakslag? Vänder Tidöpartierna Sveriges negativa utveckling, så att utsläppen åter minskar? De och många andra frågor avgörs år 2025 – här med de viktigaste händelserna månad för månad. 

Januari

Den 20 januari tillträder Donald Trump som president i USA, med många vallöften som är mycket negativa för klimatet. Men trots allt kan det bli mindre illa än man först tror; många republikanska senatorer vill ha kvar klimatfinansieringen genom IRA, som främst gått till republikanska delstater, Kalifornien och andra delstater inför stimulans för bl.a. elbilar om den tas bort federalt, förnybar energi har sådan momentum nu att även en stor satsning på fossil energi får begränsad betydelse, förra gången USA lämnade Parisavtalet så hade det marginell betydelse och när USA lämnar walk-over kliver andra fram.

På EU-nivå tillträder Polen som ordförandeland, med fokus på resiliens och att säkra en socialt godtagbar klimatomställning. World Economic Forum hålls i Davos 20-24 januari med fokus på hållbar tillväxt, innovativa partnerskap för att skydda planeten och återuppbyggnad av förtroende för institutioner.

I Sverige inleds året med nya regleringsbrev till alla statliga myndigheter, med förväntningar på samordningsuppdrag inom energiomställningen och förlängt uppdrag till Fossilfritt Sverige som mer ska fokusera på näringslivets konkurrenskraft. 1 januari sänktes skatten på fossil bensin sänks med 75 öre litern, medan skatten på el höjs till just under 55 öre/kWh (i båda fallen inklusive moms), samtidigt som premien för eldrivna lätta lastbilar sänks, vilket sammantaget något försvårar omställningen och ökar transporternas klimatpåverkan.

Den 14 eller 21 januari presenterar regeringen sin propositionsförteckning, då vi får reda på vilka förslag regeringen lägger under våren. Det mest omdebatterade blir utan tvekan förslaget om finansiering av ny kärnkraft, som oppositionen redan avvisat – vad innebär det?

Februari

Ödesvalet för Europa sker den 24 februari, då Tyskland går till val. Framgångar för extrema krafter på höger- och vänstersidorna kan allvarligt försvaga inte bara Tysklands utan också hela EU:s klimatarbete.

I Sverige ska Miljömålsberedningen senast 15 februari presentera hur Sverige ska leva upp till EU:s LULUCF-klimatkrav, om nettoupptag av växthusgaser från skog och mark. Partierna står mycket långt ifrån varandra i frågan, så vi får räkna med ett huvudförslag, flera reservationer och fortsatt oklarhet kring vilken den svenska linjen blir. I februari går regeringens förslag på implementering av förnybarhetsdirektivet RED III ut på remiss, där ju även aktörer som inte är kallade får svara. Trafikverket ska i februari redovisa hur steg 1 & 2-åtgärder genomförs, efter uppdrag från regeringen.

Mars

Mars kan man enkelt använda enbart för klimatkonferenser; nu sker positioneringen inför COP30. Välj bland FN:s globala workshop om översvämningar, Climate Chance Europe Africa, Sustainability Live, Earth Science, Carbon World, Climate and Energy Summit, Climate Capital, World Impact Summit, WHO:s hälso- och miljökonferens, Sustainable Energy For All, eller hemma I Sverige Nordic Sustainability Arena 7-9 mars i Åre.

Hur det går för svensk klimatpolitik får vi en viktig temperaturmätare på den 20 mars då Klimatpolitiska Rådets årliga rapport presenteras, i enlighet med vad det klimatpolitiska ramverket slår fast. Sveriges samlade politik granskas utifrån de beslutade klimatmålen, i år med särskilt fokus på jordbruket. I mars får vi också en delredovisning av regelförenklingsuppdraget, med stora förhoppningar från många aktörer som tyngs av omfattande formaliakrav för sina klimatbidrag.

April

Den 14 april kommer regeringens Vårbudget och vårändringsbudget, troligen bl.a. med besked om långsiktiga ekonomiska villkor för Klimatklivet så att de kan ha mer omfattande utlysningar, och kanske med nya utlysningar för Industriklivet.

I april, utan exakt datum, ska Riksrevisionen redovisa sin granskning av statlig cykelpolitik. Elmarknadsutredningen slutredovisas senast 25 april, bl.a. med förslag kring energiköpsavtal och balanstjänster. Klimatanpassningsutredningen slutredovisas senast 30 april, men förslagen får inte ”innebära ökade statliga åtaganden eller statlig finansiering”.

5-6 april hålls Klimatriksdagen i Stockholm; den kanske viktigaste hållpunkten för att ta tempen på vad medborgarna vill, och en slags fortsättning på FairTrans-projektet där medborgare fick ta fram klimatförslag. 3-6 april hålls eCar och eCom Expo, som blivit det viktigaste tillfället att bekanta sig med framtidens eldrivna mobilitet.

22 april är det Världsmiljödagen, Earth Day, som internationellt är den viktigaste dagen för regeringar, företag och miljöorganisationer att visa sina framsteg och precisera sina förväntningar på miljö- och klimatområdet.

Maj

När länder tappar styrfart i klimatarbetet blir det lokala arbetet viktigare, och projekt som Viable Cities kliver fram. I år är maj kommunernas och städernas månad, med ICLEI:s Smart City-toppmöte i Vilnius 6-8 maj som viktig knutpunkt.

Maj är sista månaden för regeringen att lägga fram propositioner under våren för riksdagens beslut, så räkna med att den stora energipropositionen kommer nu. Kanske läggs också förslag om havsbaserad vind, kanske även förslag om bioenergi utifrån Lena Eks utredning som var på remiss under 2024.

Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap slutredovisas senast 31 maj, bland annat om hur civil infrastruktur kan skyddas och repareras.

Juni

Årets Almedalsvecka 23-27 juni är ett tidigt tillfälle att påverka hur partierna kommer att profilera sig inför valet, där Liberalerna behöver en klimatframgång, Kristdemokraterna behöver åstadkomma något konkret på energiområdet och Socialdemokraterna kan vilja nyttja energifrågorna för att visa på enighet på sin sida av blockgränserna.

Senast den 30 juni ska Sverige lämna in en social klimatplan till EU-kommissionen, med åtgärder vi avser genomföra med stöd av fonden. Regeringen har angett att den vill införa en elbilspremie riktad till landsbygden, men nästan alla remissinstanser vill se en bredare stimulans till hållbar mobilitet.

På EU-nivå är 2025 ett år av att dels genomföra redan beslutade åtgärder, dels förbereda kommande, med få riktigt stora datumhändelser. Ett bra tillfälle för att få ett samlat grepp om processerna är EU-kommissionens grepp European Sustainability Week 10-12 juni.

Juli

Till halvårsskiftet tillträder Danmark som EU-ordförandeland med starkt fokus på den gröna omställningen och ett intressant track record, där vindkraften kombineras med en nyligen införd koldioxidskatt på jordbruket och Europas snabbaste elbilsökning.

1 juli införs troligen en delvis Co2-baserad lastbilsskatt i fem klasser enligt regeringens promemoria, dock med för små belopp för att vara särskilt pådrivande för omställningen. Samma dag införs vad regeringen kallar ”den gyllene lösningen”; reduktionsplikten höjs till 10% och inkluderar publik laddning av elfordon, vilket dock expertmyndigheter och branschorgan inte bedömer som tillräckligt för att klara EU:s 2030-krav. Under våren preciseras hur utsläppsrätter från laddning kan köpas och säljas.

Augusti

Det är semestermånad i stora delar av världen och inga stora kalenderhändelser, men många klimatforskare varnar för trolig rekordhetta mot sensommaren – trots att det inte är el Nino-år. Det skapar rimligen rubriker och stärkta krav på politiken att leverera utsläppsminskningar i närtid.

September

I Sverige lägger Tidö-regeringen mandatperiodens sista budgetproposition kring den 20:e. Det är därmed en slags valbudget, vilket också gäller oppositionens budgetmotioner. Infrastrukturpropositionen ska konkretiseras, elbilspremien för år 2026 siffersättas och signaler ges om vilken drivmedelsbeskattning som är att vänta framgent.

21-28 september är det Climate Week NYC, näringslivets ledande globala klimatevent med över 600 aktiviteter och det främsta tillfället för företag att konkretisera sina klimatåtaganden.

Oktober

Egentligen ska världens länder (formellt sett parterna) ha lämnat in sina uppdaterade NDC:er till UNFCCC för länge sen, men räkna med att många kommer de sista veckorna innan COP30. UNEP släpper sin årliga Gap Report, om gapet mellan utsläppslöften och utsläppsminskningar, och vad som krävs för att klara klimatmålen.

EU presenterar sina ingångvärden för COP30, och kanske har nått enighet kring sitt 2040-klimatmål, där Sverige i nuläget tillhör de länder som vill se en något lägre ambitionsnivå än Kommissionen föreslagit.

November

Viktigaste COP-klimatmötet på länge hålls 10-21 november i Belén, Brasilien – äntligen inte i en fossildiktatur och äntligen med fokus på utsläppsminskningar. Alla parter i Parisavtalet ska skärpa sina klimatåtaganden, NDC:erna, samtidigt som det är sista året med det befintliga åtagandet om internationell klimatfinansiering, med en diffus väg fram till det nya åtagandet för år 2035. Direkt efter COP är det G20-möte 22-23 november i Sydafrika – första gången någonsin G20 leds av ett afrikanskt land. Räkna med ett annat fokus än på COP; anpassning och finansiering.

Klimatklivet öppnar åter för ansökningar efter att Naturvårdsverket tvingats pausa dessa på grund av brist på långsiktiga medel – förutom för projekt som kan genomföras mycket snabbt som har öppet under våren.

December

Riksdagen klubbar budgetpropositionen, regeringen skriver regleringsbrev till sina myndigheter och ägardirektiv till de statliga bolagen – kanske inklusive en hårdare styrning av Vattenfall att leverera fossilfri energi på det sätt som Tidöpartierna önskar, oavsett företagsmässig lönsamhet.

Under året

Under året men utan exakt datum kommer Miljömålsberedningen förmodligen att börja granska om och i så fall hur Sverige ska justera sina nationella klimatmål för att bättre harmonisera med EU:s. Den pågående styrmedelsutredningen ska först redovisa sina förslag den 4 maj 2026, utan delutredningar längs vägen – men inget hindrar Svante Mandell att lämna in i förtid. AI-kommissionen blev klara ett halvår före utsatt tid eftersom frågorna är så akuta, och det får ju också sägas gälla klimatfrågorna.

Sammantaget är 2025 året då klimatet och vår gemensamma framtid står och väger: Nationellt, på EU-nivå, i USA och globalt på COP kan utvecklingen gå bakåt, stå och stampa eller ta nödvändiga kliv framåt. Tillsammans kan vi bidra till det senare.

Mattias Goldmann