Analys: Drivmedel 2025 – tillgång och priser

2030-sekretariatets bedömning av prisbild och tillgång drivmedel för drivmedel är för år 2025 följande:

• Biogas: Ökad efterfrågan, sjunkande pris
  Efter att EU-kommissionen äntligen i oktober 2024 klargjorde att Sveriges skattebefrielse av biogas för fordonsdrift är laglig, meddelade Skatteverket den 13 december att skattebefrielsen återinförs. Den som de senaste två åren betalat in skatt kan få den återbetalad och i varierande utsträckning kommer medel då att återföras till åkeriet, kollektivtrafikaktören eller taxibolaget som tankat biogas – många gasbolag har avstått från att ta ut hela skattehöjningen och kan då inte heller återföra hela sänkningen.
  Efter att skattebefrielsen togs bort i mars 2023, höjdes priset med cirka 5,5 kr/kg, och motsvarande prissänkning är nu att vänta. Priset bör då nationellt genomsnitt sjunka från cirka 30 kr/kg till ca 25 kr/kg, dock med stora regionala variationer. Därtill kan uppskjutna biogasinvesteringar förverkligas, särskilt som produktionsstödet utvidgats och förlängts, vilket också kan bidra till sänkta priser.
  Detta är positivt för kollektivtrafikens gasbussar och åkeriers gasdrivna lastbilar och ökar efterfrågan på båda dessa fordonskategorier. En ökad efterfrågan på gasdrivna lätta lastbilar kräver dock att dagens premie till eldrivna lätta lastbilar utvidgas, och ökad efterfrågan på gasdrivna personbilar att den tidigare aviserade konverteringspremien genomförs.

• Etanol: Oförändrad efterfrågan, stabilt pris
  Priset på etanol bedöms som stabilt. I Sverige används etanol främst för reduktionsplikten som 1 juli 2025 höjs till 10% för både bensin och diesel, dock ingår framgent också publik laddning. Höjningen till 10% innebär i praktiken knappast mer etanol i bensinen, utan kräver ökad inblandning av biobensin eller höjd andel HVO i diesel för att uppnå plikten.
  Den nu beslutade nivån anges av regeringen gälla till och med år 2030, men kan komma att höjas om oförutsedda händelser inträffar – vilket bör inkludera ett större behov av utsläppsminskningar för att klara ESR-målen. I så fall ökar efterfrågan på etanol, men det är en global handelsvara som inte påverkas så mycket av svensk efterfrågan. Internationellt väntas efterfrågan öka något med höjda kvot/reduktionsplikter bl.a. i Indien, Indonesien och Kina medan osäkerheten är stor för USA-marknaden. Prisbilden bör bli stabil, om inte skördarna av råvara för etanol i stora exportländer slår fel i sommar.
  Efterfrågan på E85 fortsätter att minska; etanolbilar skrotas och få tillkommer, särskilt efter regeringens beslut att från 1 februari avskaffa undantaget från malusbeskattning för nya etanolbilar. E85 bör bli ca 20 öre billigare per liter genom att skatten på bensin sänks med 75 öre litern från 1 januari och ytterligare 40 öre från 1 juli (inklusive moms).

• HVO: Ökad tillgång och efterfrågan, pris svagt upp
  Priset på HVO sjönk under 2024 mest av alla drivmedel, från 27-28 kr/l hösten 2023 till 19-21 kr/l under året. Det var en större minskning än bedömare förutspått, orsakad av minskad efterfrågan, ökad tillgång och ett sänkt pris på fossil diesel som HVO konkurrerar med. Den minskade efterfrågan berodde på att reduktionsplikten sänktes till 6%, jämfört med tidigare mål för diesel på 40 % 2024, 45 % 2025 och 50 %. 2026. Även andra länder sänkte nivåerna i sin reduktionsplikt, men ingen så radikalt som Sverige.
  1 juli 2025 höjs reduktionsplikten till 10 %, men då publik laddning inkluderas blir reduktionsplikten ”vid pump” drygt 9 % vid införandet och sjunker i takt med att laddningen ökar. Det ökar ändå efterfrågan på HVO för inblandning i diesel 10 gånger jämfört med 2024; den nu gällande reduktionsplikten på 6 % uppnås huvudsakligen med RME/FAME. Samtidigt väljer alltfler aktörer aktivt att tanka HVO100, och vissa producenter erbjuder en ”B0-diesel”, där hela den förnybara andelen i fossil diesel är HVO.
  Ökad inblandning i diesel har historiskt varit prisdrivande och kan bli det även nu. Men det motverkas av en ökad HVO-produktionen globalt och i Sverige med St1 och Preem och eventuellt andra aktörer som kan återuppta tidigare skrinlagda produktionsplaner på grund av ett bättre marknadsläge. Alltfler producenter kan också uppfylla Sveriges krav på HVO med goda köldegenskaper, vilket ökar konkurrensen och håller nere priserna. Med många osäkerhetsmoment är prisbilden för HVO svår att kvantifiera; vi räknar med en måttlig uppgång på cirka en krona litern för HVO100 från halvårsskiftet.

• RME: Stabil efterfrågan, stabilt pris
  Priset på RME100 bedöms vara fortsatt stabilt år 2025, på 17-18 kr/l, givet att det är ett normalt år för tillgången på raps. Den något höjda reduktionsplikten för diesel påverkar knappast RME, eftersom det är basen i att uppfylla kraven med 5-7%, medan överskjutande del i huvudsak uppnås med HVO.
  Åkerier och kollektivtrafiksaktörer har skiftat till RME100 när det periodvist varit billigare än fossil diesel, men när prisfördelen är liten gentemot HVO väljer många HVO100 då det upplevs vara ett enklare drivmedel att hantera och godkänns av fler fordonstillverkare. Därtill väljer nu några drivmedelsbolag att erbjuda RME/FAME-fri fossildiesel, så kallad B0. Skulle efterfrågan öka, t.ex. för att HVO blir dyrare än idag, hanteras det genom att såväl inhemska som internationella producenter inte är nära sitt produktionstak, så det bör inte leda till ökade priser.

• Jetbränsle och maritimt: Ökad efterfrågan, högt pris
  Tillgången på förnybart jetbränsle (SAF) ökar nu snabbare än efterfrågan, vilket sänker priset till drygt det dubbla mot fossila jetbränslen. Nationellt sänks kraven från tidigare beslutad nationell reduktionsplikt på 6% (motsvarande cirka 8 volymprocent) till EU:s gemensamma krav på 2% genom ReFuelAviation-direktivet, som dock till skillnad från Sveriges krav är skarpt bindande. På lite längre sikt ökar dock marknaden genom flera frivilliga inköp och stigande krav på åtskilliga marknader. Marknaden är inte fullt ut transparent utan stora delar av handeln sker med tidiga avtal och kontrakt.
  På EU-nivå tar sjöfartens omställning ett stort steg 2025, genom att man till 40% omfattas av utsläppshandeln ETS, vilket höjs till 70% 2026 och 100% 2027, med kraftigt ökat intresse för förnybara/fossilfria drivmedel som e-metanol, biogas och grön vätgas. För Sverige förstärks detta av att regeringen beslutat att inte undanta Gotlandstrafiken från EU:s krav på utsläppsminskningar från sjöfarten, samt av framväxten av gröna sjöfartskorridorer. Det är dock en omogen marknad utan jämförbara priser.

• Fossil bensin och diesel: Ökad efterfrågan, stabilt eller sänkt pris
  Priset på fossil diesel sjönk föregående årsskifte från 22-23 kr/l till 17-18 kr/l, beroende på skattesänkningar och en kraftigt sänkt reduktionsplikt. Priset på bensin E10 sjönk från 18-19 till 17-18 kr/l, dock med variationer under året. I båda fallen blev prissänkningen mindre än vad regeringen angett, beroende på Sveriges specifika krav bl.a. avseende köldegenskaper, dyrare fossil olja och svag svensk krona.
  I januari 2025 sänks energi- och koldioxidskatten på bensin Miljöklass 1 med 60 öre per liter, 75 öre per liter inklusive moms, och med ytterligare 40 öre inklusive moms 1 juli. För diesel MK1 höjs skatten 1 januari 2025 med 11 öre per liter inklusive moms, för att klara EU:s minimiskattedirektiv, och sänks 1 juli med 29 öre per liter inklusive moms. Tillsammans med den höjda reduktionsplikten bör detta leda till oförändrat pris på fossil diesel, medan bensinen kan bli något billigare eftersom skattesänkningen är så stor – men svängningar i världsmarknadspris och kronkurs har större betydelse.

• Övriga drivmedel och energibärare: Stigande efterfrågan, inga enhetliga priser
  En rad vätgasmackar har nyligen invigts eller invigs under 2025, men fordonen är ännu väldigt få och prisbilden otydlig – kring eller strax över 200 kronor kilot har förekommit, men nya aktörer anger att de ska ta ut halva denna kostnad.
  Andra drivmedel som e-bensin, ammoniak och E100 säljs i mycket små volymer till vägtrafiken och saknar enhetlig prisbild.

• El: Ökad tillgång, sänkta priser
  Vi gör inte någon egentlig analys av priset för laddning av elbilar, eftersom det ännu inte är en marknad med tydliga jämförelsepriser på det sätt som drivmedelsmarknaden är. Övergripande bedömer vi ändå att priset för publik laddning kommer att sjunka från halvårsskiftet, utifrån att den nya reduktionsplikten ger laddaktörer en tillkommande intäkt på cirka 35-40 öre/kWh såld laddning. Också en skärpt konkurrens kan leda till sjunkande priser, medan priserna för destinationsladdning är lokala eller beroende på respektive aktör, men med möjligheter för aktiva konsumenter att ladda sina fordon billigt då elpriset kraftigt varierar. Allt fler kan också använda denna el i hushållen eller återföra el till elnätet, vilket då kan ge en viss intäkt och bidra till ett mer stabilt nät med mindre prissvängningar.

Mattias Goldmann
2030-sekretariatet