Gamla utsläpp avgör fördelning

Runt 300 svenska basindustrier kommer att beröras när EU om knappt två år inför ett handelssystem för koldioxidutsläpp. Under våren har den parlamentariska FlexMex2-utredningen utarbetat ett förslag till hur handelssystemet ska se ut i Sverige. En av de svåraste nötterna att knäcka har varit hur utsläppsrätterna ska fördelas utan att konkurrensen snedvrids. När deras delbetänkandet presenterades för näringsministern i början av juni var huvudförslaget inte oväntat: fördelningen bör baseras på historiska utsläpp.

Maxgräns

Koldioxidhandeln berör endast energisektorn och tung basindustri som exempelvis järn, stål och pappersmassa och med en maxgräns på 24 miljoner ton om året vill utredningen begränsa industriernas koldioxidutsläpp under perioden 2005-2007.

Utredarna föreslår också att koldioxidutsläppen ska delas upp i två grupper, icke-utbytbara råvarurelaterade utsläpp och utbytbara bränslerelaterade utsläpp. Det innebär att utsläpp från stålverk och andra basindustrier som har dåliga förutsättningar att släppa ut mindre koldioxid och samtidigt producera samma produkter som idag, kommer att placeras i en annan utsläppsgrupp än exempelvis energibranschen som lättare kan byta ut sina energikällor. Detta kan ses som en delseger för den basindustri som varit oroliga för att handelssystemet skulle komma att äventyra deras verksamhet.

Gynnar eftersläntrare

Hur utsläppsrätterna fördelas kommer att baseras på företagens utsläpp mellan 1998-2001. Det innebär att svenska företag som legat långt framme på miljöområdet och redan reducerat sina utsläpp kommer att missgynnas, medan de som inte tidigare brytt sig om att miljöanpassa sin verksamhet får en mer generös tilldelning. Senast hösten 2004 kommer industrierna att veta hur många utsläppsrätter som faller på deras egen lott. Undantag från att delta i utsläppshandeln kommer inte att beviljas.

För att skapa en oberoende beslutsprocess för handeln med utsläppsrätter anser delegationen att en fristående myndighet med ett övergripande ansvar för frågorna ska skapas.

Kostnaderna för den första perioden 2005-2007 då handelssystemet införs, beräknas ligga mellan 15 och 20 miljoner kronor, men så småningom tror delegationen att årskostnaden kommer att bli drygt 5 miljoner kronor.

Delegationen pekar också på behovet att studera förutsättningarna för att inkludera transportsektorn i systemet redan 2008.

FlexMex2 utredningens förslag ska nu granskas av regeringen under hösten och därefter ska riksdagen säga sitt. EU har slutligen sista ordet så ännu återstår några led innan det är klart hur handelssystemet kommer att se ut i realiteten.