Försvarsmaktens hållbarhetschef Naznoush Habashian: “Jag drivs av utmaningar”

Jag räknar till nio gula varningsskyltar med uppmaningar såsom, stopp, vänta här, lämna ej väskorna obevakade, fota ej, passera ej genom dörren. Män i militäruniform går förbi in genom slussarna till byggnaden.

En stund senare kliver Naznoush Habashian ut genom slussarna iklädd jeans, neonrosa linne och kavaj. Fotografen behöver ta några bilder men inne på området, som är ett skyddsobjekt, får vi inte fota. Istället går vi runt byggnaden, tar oss genom en sluss av gallerdörrar och ut till ett närliggande grönområde en bit bort från Högkvarteret. Här kan vi ta bilderna.

– Det måste vara jobbigt att vara fotomodell, säger Naznoush Habashian och skrattar innan vi går tillbaka in genom grindarna, förbi vakterna, och sätter oss på hennes kontor.

Hur jobbigt är det att ha din roll?

– Vi lever i en värld där säkerhetspolitiken förändras väldigt snabbt. Att få arbeta med försvaret av Sverige och bidra till demokratin känns meningsfullt. Det är också ett mångfacetterat jobb och uppgiften att leda och inrikta försvarsmaktens hållbarhetsarbete är väldigt komplex. Hållbarhetsarbetet ska bidra både till myndighetens försörjningssäkerhet och till omställningen mot klimatneutralitet. Jag är så stolt över att ha det här som min arbetsplats, svarar hon.

”Jag har alltid gillat Sverige sedan första sekund”

När Naznoush Habashian var 13 år, lämnade hon Iran för att tillsammans med sin mamma, pappa och två yngre systrar resa till Sverige. Pappan hade fått jobb via sitt företag, och Naznoush Habashian älskade det nya landet.

– Jag tyckte det var fantastiskt fint att komma hit och jag fick ett otroligt mottagande av mina kompisar. Det var ju svårt med språket i början, men det gick ganska fort att lära sig. Jag har nog aldrig behövt reflektera över eller ta ställning till hur Sverige är, utan jag har alltid gillat Sverige sedan första sekund, säger Naznoush Habashian.

Gillade du också det kalla vädret och den mörka vintern?

– Man tänker inte så mycket på det när man är liten. Man anpassar sig ganska snabbt. Det är klart att det är underbart med sol, men det här är mitt hem och det är här jag är uppvuxen. Det är det här jag kan, säger hon.

Det fanns så klart aldrig någon dröm om att bli hållbarhetschef på Försvarsmakten. Istället var tanken att Naznoush Habashian skulle bli läkare.

– Mina föräldrars dröm var att jag skulle bli läkare. Jag tänkte mer på att jag skulle ha ett bra jobb, och att jag skulle plugga. Men alla i min omgivning sa att det var läkare man skulle bli, så när vi lekte mamma, pappa, barn då var jag alltid doktor. Det finns bilder och videoklipp på mig som liten när jag sitter vid skrivbordet och ordinerar medicin på recept, berättar Naznoush Habashian.

Mina föräldrars dröm var att jag skulle bli läkare. Jag tänkte mer på att jag skulle ha ett bra jobb, och att jag skulle plugga.
– Naznoush Habashian

Hoppade av utbildningen av rädsla för blod

Efter gymnasiet började hon på en utbildning för att bli tandläkare. Men det blev aldrig något långvarigt. Efter en vecka hoppade hon av utbildningen på grund av sin rädsla och obehag för blod och öppna sår.

Kan man inte bli läkare, så anses det helt okej inom persisk kultur att bli ingenjör. Hon sökte sig därmed till civilingenjörsutbildningen på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och kom in. Under studietiden passade hon även på att extrajobba som sminkös på Åhléns sminkavdelning i Stockholm.

– På helgerna brukade jag ibland sminka brudar till bröllop. De kunde fråga vad jag gjorde förutom att sminka folk. När jag sa att jag pluggade till civilingenjör så blev det ofta en krock i deras huvuden, berättar hon och skrattar.

“Jag ska nog läsa miljö management”

Precis i början av tredje året när det är dags att välja inriktning på utbildningen sker miljöskandalen i Hallandsåsen. Rektorn på KTH uttryckte omedelbart att alla civilingenjörer måste plugga industriell ekologi för att förstå hur de påverkar miljön och hur miljön påverkar dem.

– Jag minns att vi hade en föreläsning med en marinbiolog. Jag blev så fascinerad av hur marinbiologin hade förändrats. Redan då år 1997 pratade man om plast i haven. Så efter efter föreläsningen sa jag att “jag ska nog läsa miljö management”, och mina klasskamrater tittade frågande på mig.

För vid slutet på 90-talet var normen att alla ingenjörer skulle läsa it och teknik. Studenterna på KTH behövde knappt ta examen innan de rekryterades till olika storföretag med drömlöner.

– Det var lite ovanligt att välja miljö management. Så jag fegade ur och läste både maskinkonstruktion/produktutveckling och miljö management, för att säkerställa att jag skulle ha ett jobb efter examen. Med facit i hand så var det ett bra val, säger hon.

Hur menar du då?

– Det ger en större förståelse. Jag kan kombinera ingenjörsskapet som är väldigt logiskt, där man endast tänker på funktionalitet, design och utveckling, med att veta hur naturen och miljön är och hur det ena påverkar det andra.

En månad innan examen blev hon erbjuden jobbet som anläggningschef på Stena Metall. Hon hade därmed inte längre tid att fortsätta som sminkös. Istället startade hon tillsammans med sin dåvarande partner en inredningsbutik som fanns kvar fram tills dess att Hugo, hennes första son, föddes.

”Det är väldigt kul att bland gammalt med nytt”

Naznoush Habashians kreativa sida och blicken för estetik syns på hennes kontor. På skrivbordet står en lampa med mässingsfot från 60- eller 70-tal. På golvet i hörnet står ytterligare en mässingslampa.

– Jag tycker det är väldigt kul att bland gammalt med nytt. Gamla möbler har en själ i sig. Så här i mitt kontor har jag jagat rätt på gamla möbler och lampor. Försvarsmakten är en myndighet som funnits länge och många äldre myndigheter har tidigare haft fina möbler och lampor. Det är synd att bara kasta det, säger Naznoush Habashian.

Förutom att ge det avskalade rummet med vita väggar och plastmatta i korkmönster en personlighet, gör inredningen även något med henne som person.

– Det blir min frizon på något sätt. Man vill inte bara fastna i en box där allt ser likadant ut.

”Jag drivs av utmaningar”

På Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm sitter överbefälhavaren med sin stab. Enligt Försvarsmaktens egna uppgifter jobbar totalt 1 200 personer på Högkvarteret. Byggnaden inhyser olika ledningar, staber och avdelningar med som alla har ett eget ansvarsområden och så finns – förstås – Naznoush Habashians frizon. För henne var det en självklarhet att söka jobbet som civilingenjör på Försvarsmakten efter att ha jobbat sex år i olika befattningar på Stena Metall.

– Det lät jättespännande. Bara det att Försvarsmakten vill ha en ingenjör inom energi och miljö sa någonting om att de hade insett vad som behövdes. Själv kände jag att här kan jag bidra, samtidigt som jag verkligen inte kunde ingenting om försvarets verksamhet. Det var okänt, lät komplicerat och hade stora utmaningar så då sökte jag det. Det är typiskt mig, jag drivs av utmaningar.

Det var okänt, lät komplicerat och hade stora utmaningar så då sökte jag det. Det är typiskt mig, jag drivs av utmaningar.
– Naznoush Habashian

”PFAS är en samhällsutmaning”

Idag har hon jobbat 15 år inom Försvarsmakten, de senaste fem åren som hållbarhetschef. Under åren har myndigheten ofta kritiserats i media. Bland annat gällande PFAS-föroreningarna vid myndighetens övningsområden.

– Tidigare var det ingen som förstod att ämnena hade en negativ påverkan och de flesta av PFAS-ämnena är fortfarande godkända att använda. PFAS används i en mängd produkter, som smink, kläder, teflonpannor och smörjmedel samtidigt som det mediala fokuset är på brandsläckningsskum, dessutom främst hur det används inom Försvarsmakten. PFAS är en samhällsutmaning och det krävs ett helhetsgrepp för att komma till rätta med den.

Känner du att ni gjort tillräckligt i frågan?

– Vi gör det vi kan utifrån de förutsättningar vi har. Inom försvarssektorn har vi bland annat initierat ett forskningsprojekt tillsammans med Rise i syfte att skynda på kunskapen om både sanering av föroreningar och att hitta alternativa släckmedel eller släckmetoder. Det viktigaste är att stoppa inflödet av PFAS.

Tycker du att ni får oförskämt mycket kritik i PFAS-frågan?

– I ärlighetens namn, ja. I vissa sammanhang är det helt obefogat. Till exempel att det bara är Försvarsmakten som använder det, för så är det inte. Det här har ju använts av flera myndigheter och inom privata sektorn under många år. Därför skulle jag uppskatta att frågan lyfts upp som en samhällsutmaning. Regeringen skulle kunna sätta ner foten tydligare och säga så här gör vi och de här styrmedlen finns.

Kritik för bristen på jämställdhet

Förutom de historiska föroreningarna i naturen har Försvarsmakten många gånger kritiserats för bristen på jämställdhet och mångfald. Ett problem som lyfts fram är att kvinnor tvingats använda uniformer som varit anpassade för män och därmed många gånger varit för stora och klumpiga för kvinnor att bära.

– Vi har kommit ganska långt, men jag är inte nöjd. Det går alldeles för segt. Jag tror inte att det är förrän det börjar krisa som man faktiskt inser att vi har missat en hel del fantastiska kvinnor, säger hon och fortsätter:

– Vi vet att vi är det sista manliga yrkesmonopolet i Sverige, och måste vi jobba intensivt med jämställdhetsfrågan för att kunna rekrytera och säkerställa den operativa förmågan. Vi försvarar inte bara alla män, utan även alla kvinnor och då ska vi också spegla hela samhället oavsett kön, tro, sexuell läggning och så vidare.

Sedan ungefär ett år tillbaka driver Försvarsmakten projekt Jämställd materielförsörjning, där målet är att alla kvinnor inom försvaret om fem år ska ha en uniform som passar dem.

Hur är det för dig att jobba inom en myndighet som av många ses som konservativ?

– Jag brukar säga att jag har haft alla handikapp man kan ha i den här myndigheten. Jag är civilanställd, ung, högutbildad kvinna med utländsk bakgrund, säger Naznoush Habashian.

Att förklara vikten av hållbarhet för en konservativ organisation är inte alltid lätt. Naznoush Habashian försöker internt kommunicera hur hållbarhetsarbetet skapar förutsättningar för huvuduppdraget och för att myndighetens strategiska målen ska uppnås.

– Men det är svårt, jag har fått jobba mycket med kommunikation. Sedan kan vi inte lösa alla problem heller. Vårt huvuduppdrag är att försvara Sverige och vi kommer inte att vara bäst i klassen i hållbarhet, men vi gör det bästa i varje situation, säger hon.

Så om vi vill vi ha fred i Sverige så kommer vi inte kunna ha ett 100 procent hållbart försvar?

– Inte som det ser ut idag, tyvärr. Men det kanske det gör om 20 år. Det är det fantastiska. Utvecklingen gör att vi rör oss framåt, säger Naznoush Habashian.

Känner du aldrig att det vore skönt med ett annat jobb, som till exempel inredningsbutiken du hade tidigare?

– Jag kan inte bara ha en inredningsbutik igen. I så fall måste det vara något annat, ha något högre syfte. Jag behöver både lätt och svårt. Men absolut, jag har jag funderat på det. I sådana fall skulle skulle jag vilja ha något i form av hållbar livsstilskoncept, med inredning, mat, böcker, inspirerande föreläsningar, utbildningar, fysiskt och mentalt träning och poddar för att öka hållbarhetsviljan i samhället och samtidigt öka välmåendet hos individen, berättar Naznoush Habashian, innan hon tar en kort paus och tillägger:

– Men jag är inte där just nu, samtidigt har jag heller inte slutat drömma, säger hon och ler.