Flaskhals bromsar saneringsmarknaden

Marknaden för marksanering har vuxit kraftigt de senaste åren och förväntningar finns på att marknaden ska fortsätta att växa. Staten har de senaste åren skjutit till en halv miljard kronor för marksaneringsprojekt, industrin och byggföretagen ungefär lika mycket. Andra myndigheter bidrar med cirka 70 miljoner. Sammanlagt beräknas marknaden i år omsätta minst en miljard kronor.

– Marknaden har helt klart vuxit kraftigt de senaste fem åren och har fortfarande potential att växa, säger Per Gullbring på Naturvårdsverket.

Flera möjligheter

Naturvårdsverket genomför tillsammans med länsstyrelserna ett projekt för att bland annat inventera vilka markområden som är i behov av sanering. Den senaste sammanställningen visar att man identifierat nästan 30 000 områden och att det uppskattningsvis finns drygt 40 000 förorenade områden. Av dessa är ungefär 9 000 områden klassade som områden som med stor sannolikhet kan behöva någon form av sanering.

Det finns flera möjliga sätt att driva, och därmed också finansiera, ett marksaneringsprojekt. Ett är att staten bidrar med pengarna, det andra är att tillsynsmyndigheten ålägger en markägare eller en verksamhetsutövare att marksanera och det tredje är på helt frivillig basis.

Bara i början

Förra året användes i stort sett alla de tillgängliga medel som staten skjutit till för marksaneringsprojekt, men för att komma till rätta med de mest akuta marksaneringarna inom en rimlig tid måste resurserna öka ännu mer.

– Om vi fortsätter i den här takten tar det fyrtio år innan vi har sanerat bara de dryga 1 300 områden som är mest angelägna, säger Per Gullbring.

Lisa Ledborg är ordförande i nätverket Renare Mark, ett nätverk för näringsliv, myndigheter och forskning inom efterbehandling av förorenad mark. Hon menar att marksaneringsbranschen bara är i början av sin utveckling, men att finansieringsmöjligheterna kan bli ett problem.

– Det finns risk att bristen på finansiering sätter stopp för utvecklingen. Staten måste fortsätta att skjuta till pengar för att de objekt som inte har någon ansvarig ska kunna återställas, säger hon.

Fler ålägganden

Det som dock skulle kunna få marknaden att växa ännu mer är en ökning av antalet marksaneringsprojekt som bygger på ett föreläggande av en tillsynsmyndighet. Per Gullbring menar att den delen av marknaden på sikt har möjlighet att bli lika stor som den statligt finansierade.

– Men den delen av marknaden kommer inte att växa lika snabbt eftersom myndigheterna ännu inte har resurser att prioritera tillsynen, säger han.

De helt frivilliga projekten är än så länge väldigt få. Kostnadsnivån för sanering betyder att de frivilliga projekt som hittills genomförts är branschlösningar som till exempel inom oljebranschen.

Flera flaskhalsar

Men allt är inte bara ljust. Det finns ett antal faktorer som skulle kunna bromsa efterbehandlingsmarknadens utveckling.

– Kapacitetsbrist hos konsultföretagen skulle kunna bli en flaskhals. Några konsulter menar att de redan idag tvingas tacka nej till jobb, säger Per Gullbring.

En annan flaskhals är att tillståndsprövningen för marksaneringsprojekt går långsamt.

– Sedan finns det risk för entreprenörsbrist, hävdar Per Gullbring. Om byggkonjunkturen går upp väljer många mer traditionella projekt istället.