Experterna: Så gör du en klimatrelaterad scenarioanalys enligt CSRD

En central standard är ESRS E1 som handlar om klimatförändringar. Om ett företag bedömer att klimatförändringar inte är väsentligt behöver de i detalj förklara varför. Men utgångspunkten i ESRS E1 är att klimatförändringar är en väsentlig del för i princip alla företag. Det innebär i sin tur att företag behöver göra en klimatrelaterad scenarioanalys.

Många företag ligger efter

Trots att de första CSRD-rapporterna ska lämnas in nästa år, har majoriteten av företagen en bit kvar från att leva upp till kraven på det sätt som direktivet syftar till. Det konstaterar Natalie Zingmark och Sara Vikman Areskär som båda är hållbarhetsrådgivare på det globala rådgivnings- och revisionsföretaget EY.

– Det är en stor mängd information företagen behöver rapportera på. Om man vill svara annat än att man inte har den information som krävs för att svara på dataupplysningspunkterna, behöver man en mycket mer teknisk analys än vad många företag har idag, säger Natalie Zingmark.

I paragraf 21 i ESRS E1 står det uttryckligen att “företaget ska förklara hur det har använt klimatrelaterad scenariosanalys, inklusive olika klimatscenarier, för att informera om identifiering och bedömning av fysiska risker och övergångsrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt.”

Så hänger CSRD ihop med TCFD och EU-taxonomin 

Även om majoriteten av företagen enligt Natalie Zingmark har en hel del arbete framför sig, säger hon att det för många inte är helt ny mark att göra klimatrelaterade scenarioanalyser. Företag som har arbetat efter det frivilliga ramverket TCFD, Task Force on Climate-related Financial Disclosures, vet troligtvis vad det handlar om. Även EU-taxonomin, som började tillämpas 2022 och klassar vad som är en miljömässigt hållbar investering, ställer liknande krav.

För att leva upp till mål 2 i EU-taxonomin förklarar Natalie Zingmark att företag behöver göra en klimatriskbedömning, vilket hon menar liknar kraven i ESRS E1. Skillnaden från EU-taxonomin, är att upplysningskraven i ESRS är mer omfattande och att det även är fokus på det som kallas övergångsrelaterade risker.

– Det handlar bland annat om hur marknaden skiftar, regulatoriska förändringar, koldioxidskatter, ny teknologi, tillgången på råvaror och förändrade konsumtionsmönster. Med andra ord övergångar vi måste göra för att skapa ett mer hållbart samhälle, säger Natalie Zingmark.

De fysiska riskerna, som företag också behöver rapportera, säger hon handlar om hur klimatförändringarna påverkar företaget.

– Det handlar om akuta risker, som temperaturhöjningar, skyfall,stormar  och översvämningaroch hur det kan påverka verksamheten i form av saker som råvaruproduktion, förädling, transporter och fysiska skador mot byggnader säger Natalie Zingmark.

Experternas bästa råd för lyckat scenarioarbete

Råd 1:

Det första steget för företag som vill göra en klimatrelaterad scenarioanalys enligt ESRS E1, är enligt Natalie Zingmark att skapa sig gedigen kunskap om sin värdekedja, och hur den kan påverkas framåt av fysiska risker och övergångsrisker.

Sara Vikman Areskär tar vid och säger att det i sin tur kräver att företagen vet var de har sin produktion och de särskilda förhållanden som råder för den geografin.

– För att göra den analysen behöver företag ha exakta koordinater, och använda dataset för hur klimatrelaterade risker påverkar verksamheten framåt, säger hon och menar att det finns många verktyg på marknaden som hjälper till i det arbetet, säger Sara Vikman Areskär och tillägger att EY har själva har ett verktyg, men att även WWF, SMHI och flera andra aktörer erbjuder verktyg inom området.

Råd 2:

Efter att företag ”lärt känna” sin värdekedja behöver de använda den kunskapen för att ta fram scenarier för framtiden som baseras på vetenskapen. Natalie Zingmark och Sara Vikman Areskär ger rådet om att utgå från FN:s klimatpanel IPCC:s olika klimatscenarion – till exempel ett där världen klarar av 1,5-gradersmålet i Parisavtalet och ett där världen inte gör det. 

– Om vi går mot en uppvärmning över 1,5 grader kanske de fysiska klimatriskerna blir värre. Men klarar vi Parisavtalets mål så kanske övergångsriskerna blir mer påtagliga. Så det handlar om att förstå vilken spelplan som samhället och företagen kan förväntas ha i framtiden, säger Natalie Zingmark.

Råd 3:

Därefter ger de rådet att företag redan från start avsätter tid, kapital och resurser för att genomföra den klimatrelaterade scenarioanalysen.

– Företag som redan har påbörjat sitt scenarioarbete, genom bland annat TCFD eller EU-taxonomin, har ett försprång. Men även de behöver se över sina värdekedjor och ta reda på vilka fler datapunkter de behöver, säger Sara Vikman Areskär.

Råd 4:

Vidare understryker de att företag har mycket att vinna på att se över sin verksamhet och förstå hur den kan förändras i framtiden. Inte bara för att leva upp till kraven i CSRD, utan att kunna utveckla hållbara affärer, helt enkelt lyckas på framtidens marknad.

– Det kan vara svårt att dra i gång den här typen av arbete. Men det är väldigt viktigt att man gör det. Det är när man börjar laborera med hur världen förändras, som man inser vad man kan behöva göra för att säkra sin verksamhet. I framtiden kommer förutsättningarna för att driva affärer se helt annorlunda ut, säger Sara Vikman Areskär.

Därför ska företag tänka ”utanför boxen”

Vid FN:s klimattoppmöte COP28 förra året presenterade EY en installation som beskriver framtiden utifrån fyra olika faktabaserade scenarier, som kallas för EY Four Futures. Installationen finns nu i Göteborg, men kommer inom kort tillbaka till Stockholm. Sara Vikman Areskär och Natalie Zingmarks sista råd till företag är att inte bara använda de insikter de får från CSRD-arbetet genom att stapla upp siffror och statistik, utan också använda insikterna på mer kreativa sätt. 

– Genom upplevelser och känslor kan vi få en insikt om vikten av att agera. Så ta hjälp av berättande och beskrivningar av hur framtiden kan se ut för att trigga diskussioner om vilka affärer som svarar på framtidens marknaders behov, avslutar Sara Vikman Areskär.