9 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Europaparlamentet har röstat för att skjuta upp implementeringen av vissa hållbarhetsrapporteringsregler, vilket ger lagstiftare tid att omförhandla undantag, särskilt för mindre företag. Åtgärden följer Europeiska kommissionens förslag från februari 2025, kallat ”Simplification Omnibus”, som syftar till att minska regleringsbördan för små och medelstora företag. Som ett resultat kommer rapporteringskrav för företag med färre än 500 anställda och större företag som inte är ”offentliga intresseföretag” att skjutas upp till 2027, med första rapporterna förfallna 2028. Dessutom kommer EU:s lag om leveranskedjor att försenas med ett år till 2028. EU:s medlemsländer förväntas ge sitt formella godkännande inom kort. Framtida förhandlingar kan leda till att gröna rapporteringskrav begränsas till företag med över 1 000 anställda och att miljö- och människorättsgranskningar av leveranskedjor utförs vart femte år i stället för årligen.

EU bötfäller biltillverkare för återvinningskartell

Europeiska kommissionen har bötfällt 15 biltillverkare och branschorganisationen ACEA med totalt 458 miljoner euro för att ha deltagit i en kartell relaterad till återvinning av uttjänta fordon mellan 2002 och 2017. Företagen, inklusive Volkswagen, Renault-Nissan, Stellantis och Ford, samarbetade för att undvika att betala bilskrotare för återvinning och för att begränsa information om fordonens återvinningsbarhet. Mercedes-Benz undvek böter genom att avslöja kartellen för myndigheterna. Samtidigt har Storbritanniens konkurrensmyndighet bötfällt tio biltillverkare och två branschorganisationer med totalt 77,7 miljoner pund för liknande överträdelser.

EU-kommissionen överväger att revidera gröna energilagar

Europeiska kommissionen planerar att se över centrala energilagar, däribland direktiv om energieffektivitet, förnybar energi och gröna renoveringar, för att minska bördan för näringslivet. Kritiker varnar för att ändringarna kan äventyra EU:s mål om 55 procents utsläppsminskning till 2030. Förespråkare för förenkling menar att regelverken hämmar tillväxt och konkurrenskraft. Miljöorganisationer och vissa politiker uttrycker oro för att förslagen kan urholka klimatambitionerna och skapa osäkerhet. Kommissionen framhåller att eventuell reform ska balansera ekonomiska och miljömässiga intressen. Diskussioner pågår om hur denna balans ska uppnås.

Avfallsmängder i EU ökar långsammare än ekonomin

Avfallet inom EU fortsätter att öka, men i lägre takt än den ekonomiska tillväxten, enligt en ny rapport från Europeiska miljöbyrån (EEA). Rapporten, framtagen med stöd av IVL Svenska Miljöinstitutet, analyserar hur väl avfallsgenerering frikopplas från BNP, ett nyckelmål för cirkulär ekonomi. Åsa Stenmarck, expert på IVL, varnar för att frivilliga åtgärder inte räcker och efterfrågar starkare styrmedel. Minskningar i vissa avfallsflöden tillskrivs klimatpolitik och pandemieffekter snarare än systematiskt förebyggande arbete. En separat rapport om matsvinn visar på bristande samordning och dataunderlag i medlemsländerna. Enligt Åsa Stenmarck krävs konkreta åtgärder och uppskalning av fungerande initiativ.

EU-kommissionen föreslår lättnader i bilars utsläppskrav

Europeiska kommissionen föreslår att biltillverkare får en treårsperiod, i stället för ett år, för att uppfylla EU:s koldioxidutsläppsmål för bilar och skåpbilar. Förslaget innebär att kraven för 2025 nu ska uppfyllas under perioden 2025–2027. Syftet är att ge flexibilitet åt europeiska tillverkare som har svårt att öka elbilsförsäljningen och ligger efter konkurrenter från Kina och USA. Förslaget måste godkännas av Europaparlamentet och medlemsländerna för att träda i kraft. Vissa aktörer, som Volvo Cars, varnar för att förändringen kan missgynna företag som redan gjort investeringar. Miljöorganisationer befarar att åtgärden kan bromsa elbilsomställningen och avskräcka investeringar i laddinfrastruktur.

Italien kräver omedelbar paus av EU:s gröna regler efter USA:s tullar

Italien vill att EU omedelbart suspenderar reglerna för industrins utsläppsminskningar som en reaktion på USA:s nya tullar. Näringsminister Adolfo Urso menar att detta är nödvändigt för att skydda italiensk industri från ökade kostnader och för att bibehålla konkurrenskraften. Förslaget kommer i en tid av ökad global handelsspänning och kan påverka EU:s klimatpolitik.

Före detta världsledare uppmanar EU att hålla fast vid klimatagendan

Gruppen The Elders, grundad av Nelson Mandela, uppmanar EU att stå fast vid sin klimatpolitik trots handelskonflikter och ökade försvarsutgifter. Mary Robinson, Irlands tidigare president, understryker att EU har en unik möjlighet att leda utvecklingen inom ren teknologi. Hon varnar för att låta krig och anti-klimatretorik störa långsiktiga mål. Robinson framhåller att många europeiska företag är villiga att stödja den gröna omställningen. Gruppen planerar att möta både EU och NATO för att diskutera vägen framåt.

EU-kommissionen och UNEP stärker samarbetet inom miljö och klimat

EU-kommissionen har enats med FN:s miljöprogram (UNEP) om ett fördjupat samarbete inom klimat och miljö. I ett nytt avtal lovar EU att bidra med 21,5 miljoner euro till gemensamma projekt som ska stärka global kapacitet. Fokus ligger bland annat på cirkulär ekonomi, vattenresiliens och digitala lösningar. Parterna betonade vikten av att slutföra internationella processer som avtalet om plastföroreningar och etablering av en vetenskaplig panel för kemikaliefrågor. Ett nytt samförståndsavtal har även undertecknats mellan Europeiska miljöbyrån och UNEP. Kommissionär Jessika Roswall lyfte behovet av globalt samarbete i en föränderlig geopolitisk situation.

Vilnius utsedd till Europas miljöhuvudstad 2025

Litauens huvudstad Vilnius har blivit utsedd till Europas miljöhuvudstad för 2025, som ett erkännande av stadens satsningar på hållbarhet och klimatanpassning. Staden planerar att förbättra kollektivtrafiken, utöka grönytor och satsa på grön mobilitet. Genom projektet ”Green Wave” har över 68 000 träd och buskar planterats, vilket innebär att 94 % av invånarna bor nära park eller natur. Antalet Natura 2000-områden har också fördubblats det senaste decenniet. Vilnius arbetar för att kombinera tillväxt med hållbar utveckling och involverar medborgarna i beslutsprocessen.