Förra året utformades ett program för hållbar social och ekonomisk utveckling, den så kallade Lissabonstrategin. Strategin kompletterades i år i och med att man också tog hänsyn till miljön, och lades fram av EU-kommissionen i mitten av maj. Där hade kommissionen identifierat några huvudområden som är de största hoten mot en hållbar utveckling, till exempel klimatförändringen och ett ökat tryck mot naturresurserna. Strategin innehöll också förslag på åtgärder, mål och en tidtabell för när målen ska ha uppnåtts.
– Det var konkreta och långtgående förslag. För långtgående för vissa medlemsstater, så därför fick en kompromiss snickras ihop, säger Tom Hedlund på Naturvårdsverket.
– Det är fortfarande en bra strategi, men inte riktigt lika vass som tidigare, fortsätter han.
Modifierad version
Den modifierade strategin antogs på toppmötet i Göteborg. Liksom tidigare är det viktigaste i strategin mål för att motverka klimatförändringar, säkerställa hållbara transportsystem, bemöta hot mot folkhälsan och förvalta naturresurserna på ett ansvarsfullt sätt. Skillnaden jämfört med EU-kommissonens förslag är att vissa av de konkreta målen har försvunnit.
Svante Axelsson från Svenska Naturskyddsföreningen konstaterar i en presskommentar att förslag som gick om intet var konkreta klimatmål efter 2010, begränsning av antal fiskebåtar för att stoppa utfiskningen och stopp för subventioner som gör att olönsamma kolgruvor fortfarande säljer kol. Han är kritisk mot arbetet med hållbarhetsstrategin och tycker att slutdokumentet är en stor besvikelse eftersom det från början fanns ett bra och konkret förslag att skjuta i mål.
EU:s stats-och regeringschefer ska vid sina årliga vårtoppmöten följa upp hur arbetet med hållbarhetsstrategin fungerar.