Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Bio-CCS hjälp nå klimatmålet enligt regeringens utredare

KLIMAT Klimatmålet för år 2045 ska kunna nås med 10,7 miljoner ton negativa utsläpp. En del av det ska komma från lagring av utsläpp från icke-fossila källor, bio-CCS. Det föreslår regeringens utredare Åsa-Britt Karlsson.

Bio-CCS hjälp nå klimatmålet enligt regeringens utredare
Miljöminister Isabella Lövin och utredare Åsa-Britt Karlsson. Foto: Ingar Lindholm.

Negativa utsläpp, bland annat infångning och lagring av utsläpp från förbränning av förnybar råvara, ska bli en del av de svenska planerna för att nå målet noll klimatutsläpp netto till år 2045.  Hur det ska gå till, har regeringens utredare Åsa-Britt Karlsson presenterat i betänkandet Vägen till en klimatpositiv framtid, som bland annat handlar om bio-CCS.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Jag välkomnar att utredningen lagt fokus på genomförbarhet, sa miljöminister Isabella Lövin som inledde presentationen av den 847-sidiga rapporten vid en presskonferens 29 januari.

Bio-CCS krävs för att väga upp svåråtkomliga utsläpp

Isabella Lövin konstaterade också att minskningen av faktiska utsläpp är huvudspåret. Men, med utredaren Åsa-Britt Karlssons ord:

– Utan kompletterande åtgärder skulle vi inte kunna ha jordbruksverksamhet i Sverige. Negativa utsläpp minskar också beroendet av tekniksprång och ger möjlighet att nå skärpta klimatmål.

Kolsänkor och minskningar utomlands

Till år 2045 handlar det om 10,7 miljoner ton negativa utsläpp och till år 2030 beräknas de utgöra 3,7 miljoner ton. Den största andelen av utsläppen år 2030, beräknas komma från bio-CCS.  1,8 miljoner ton utsläpp från anläggningar med bioråvara, ska fångas in och lagras.

Därefter kommer kolsänkor i skog och mark, vilket kan motsvara 1,2 miljoner ton. Åtgärder i andra länder kan komma att stå för 0,7 miljoner ton, men det är osäkra siffror. Till år 2045 har utredarna inte förutspått fördelningen av de negativa utsläppen.

– Det är inte lämpligt att nu slå fast en fördelning mellan de kompletterande åtgärderna till år 2045, sa Åsa-Britt Karlsson.

52 snabba åtgärder

Rapporten innehåller 52 förslag på åtgärder som kan genomföras i närtid. Det går till exempel att plantera speciella fånggrödor, att plantera skog på jordbruksmark som tagit ur bruk med mera. Rådgivning och ekonomiskt stöd ingår också för dem som vill skapa kolsänkor.

– Det behövs stöd för att de här åtgärderna ska komma till stånd. Vi ser att det blir inom ramen för Landsbygdsprogrammet, som vi kan hitta medel, sa Åsa-Britt Karlsson.

Bio-CCS hamnar på Energimyndighetens bord. Utredningen konstaterar att det inte finns ekonomiska incitament till det i dagsläget.
– Energimyndigheten får uppdrag att för statens räkning handla upp storskalig lagring av koldioxid, sa Åsa-Britt Karlsson.

Bio-CCS med lagring utanför Sverige

Lagringen av utsläppen ska inte ske på svensk mark. Det var i alla fall vad som sas under presskonferensen.  Men i betänkandet framgår att det ändå kan bli möjligt framöver.

Huvudspåret är ändå lagring av de infångade utsläppen utomlands, vilket kräver annan lagstiftning. Bland annat måste de exporterade och lagrade utsläppen räknas Sverige till godo och inte landet där utsläppet tas emot.

– Det är en av de stora frågorna som måste lösas inom EU.  Förmodligen kommer man att göra det här genom avtal mellan Sverige och det land som tar emot koldioxiden, sa Monica Daoson, huvudsekreterare i utredningen och jurist, till Miljö & Utveckling.

Kan bli mer utomlands

Vad gäller åtgärder för utsläppsminskningar i andra länder är det en reservlösning som kan bli större än vad man räknar med i dagsläget.

– Där kan man addera ytterligare negativa utsläpp om vi inte lyckas fullt ut med de andra förslagen, sa Åsa-Britt Karlsson.

Energimyndigheten ska följa upp att åtgärderna verkligen ger de förväntade minskningarna.

Många experter inblandade

Ett stort antal experter har bidragit till utredningen, och alla har inte varit överens om allt, konstaterade Åsa-Britt Karlsson. Många har deltagit i arbetet. Den breda förankringen är en tillgång, ansåg hon. Och hon har även själv tänkt på genomförbarhet:

– Jag har kommit så nära att skriva en proposition som det någonsin går.

Åsa-Britt Karlsson är till vardags generaldirektör för Statens geotekniska institut.

Här finns hela utredningen.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.