nr-logo

Hållbarhet i praktiken

klimatförändringar
I dag är Birgitta en av ledarna i det arktiska forskningsprojektet CLINF som sträcker sig från Grönland till östra Sibirien.

Hon forskar om hälsoeffekter av klimatförändringar

Birgitta Evengård, professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, tilldelas det arktiska forskningspriset Jack Hildes-medaljen. Hennes forskning är unik i sitt slag, och hon har läge varit engagerad i kopplingen mellan klimat och hälsa.

  • Annons 1

– Det känns hedrande att få Jack Hildes-medaljen. Det är roligt att få den av internationella kollegor som följer mitt arbete och ser hur jag tänker. När jag arbetar som medicinare på hemmaplan, är jag ofta den enda, bland ekologer och biologer. För mig är det underligt, att jag är den enda som pratar om hälsa i miljösammanhang. Har vi inte en frisk miljö – får vi inte friska människor. Men jag tror också att det kan finnas psykologiska mekanismer som gör att folk inte vill tänka på det faktiskt, säger Birgitta Evengård.

Varför är du den enda medicinaren?

– Utveckling och nyhetsvärde, folk har inte tänkt så här förut, det är mycket mer bekvämt att jobba inom sin lilla cell, att åka på konferenser där folk pratar samma språk och tycker ungefär likadant. Men om man tänker utanför boxen och ska lösa komplexa frågor för samhällsutvecklingen, så måste man jobba utanför och mellan fakulteterna och tänka utanför boxen, berättar Brigitta Evengård.

Hon är sedan 2007 professor i infektionssjukdomar vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, och har varit med och startat det arktiska forskningscentret Arcum.

I dag är Birgitta en av ledarna i det arktiska forskningsprojektet CLINF som sträcker sig från Grönland till östra Sibirien. Projektet är tvärvetenskapligt med såväl klimatforskare som ekologer, veterinärer, samhällsforskare, urfolksspecialister och medicinare. 

Hur påverkar klimatförändringar människors hälsa?

– Vi har fått medel för att undersöka hur klimatförändringar påverkar ekosystemen och i sin tur människors och djurs hälsa. De flesta infektioner kommer från växter och djur, och i takt med att djuren och växterna är på marsch på grund av förändrade ekosystem, så kommer också infektionssjukdomarna förändras. Vi kommer drabbas på andra sätt än tidigare, vilket vi behöver vara förberedda på, säger Birgitta Evengård och fortsätter:

– Forskningen fokuserar också på hur klimatförändringar påverkar samhället och samhällsutvecklingen i stort. När ekosystemen påverkas så förändras förutsättningarna i samhället – och det går väldigt fort.

Uppvärmningen drabbar norr

Den globala uppvärmningen beräknas gå särskilt snabbt längst i norr, där den exempelvis öppnar för fästingar att bära med sig sjukdomar norrut. Uppvärmningen kan även frigöra smittämnen som har legat infrusna i permafrosten, när kadaver som grävts ned för länge sedan tinar och smittämnen då kommer upp till markytan.

– Fästningar är som resväskor, de innehåller många virus och bakterier. Folk i norra Sverige har inte samma kunskap om TBE och borrelia, som exempelvis stockholmare har, som är vana vid fästingar. Så det är viktigt att vi utbildar människor om dessa sjukdomar, säger Birgitta Evengård.

Vad har ni för mål med CLINF?

– Vi släpper publikationer hela tiden. Syftet med projektet är att ta reda på mer information, så att vi kan förutsäga framtiden. Vi vill ligga steget före och hinna anpassa samhället till det som klimatförändringarna för med sig, berättar Birgitta Evengård.

Vilka är de största utmaningarna i ditt arbete?

– Att det är ovanligt att ha ett sådant brett perspektiv och samarbeta med så många andra forskare. Det är också svårt att få stöd från medicinsk fakultet – det har vi inte fått i vårt projekt i Umeå. Däremot har det varit lätt att få stöd från universitetsledningen. De har ett helikopterperspektiv och ser fördelarna med projektet.

Var finner du din drivkraft?

– Den ligger i min personlighet. Jag har alltid rört mig i områden som vi inte känner till så mycket om. Jag är nyfiken på områden som innebär lite större utmaningar. Att forska är alltid ett vardagsarbete och det är alltid enklare att hålla på med ett ämne, även om många tycker att det är jobbigt nog. Mitt arbete är stimulerande och jag får vara kreativ.

Har du något motto?

– Att stå fast och vara modig.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara nyfiken, som professor i Sverige har jag frihetsgrader. Det är jag tacksam för, att medicinsk fakultet inte försökt hejda mig. Det är inte självklart på alla ställen.

Läs mer: Centerpartiet får Svenska Greenwashpriset 2018

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Hemlig klimatdata försvårar omställningen

Klimatdata som inte är offentliga gör att det är svårt att diskutera vilka klimatsatsningar som är bäst. Därmed ökar risken för misstag vid den stora omställningen. Stefan Wirsenius vid Chalmers tekniska högskola är kritisk till att institut och företag inte alltid presenterar sina beräkningar.