Efter rekordtemperaturer, stängda skolor, ökad belastning på sjukvården och flera värmerelaterade dödsfall har debatten nu tagit fart i flera europeiska länder.
Värmen sätter press på politiken
Dagens M&U Den pågående värmeböljan i Europa har snabbt blivit en politisk fråga, med växande krav på både bättre klimatanpassning och snabbare klimatomställning.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
I Sverige kräver Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén och Amanda Lind att regeringen tar fram en nationell krisplan för extremvärme. De föreslår bland annat bättre information till allmänheten, klimatanpassning av offentliga byggnader med svala mötesplatser, åtgärder för att säkra tillgången till dricksvatten samt ökade statliga investeringar i klimatanpassning. Partiet vill också koppla klimatanpassning tydligare till arbetet med civil beredskap.
Samtidigt har värmeböljan utlöst en bredare diskussion om klimatpolitikens inriktning. I en debattartikel pekar klimataktivisten Chloé Mikolajczak ut fossilindustrin, politiska ledare och ekonomiska makthavare som ansvariga för att utsläppsminskningarna gått för långsamt. Även i Frankrike har värmen lett till en intensiv politisk debatt om luftkonditionering, där flera partier nu förespråkar ökad användning i exempelvis skolor och sjukhus, trots tidigare motstånd av klimatskäl.


