3 råd till kommuner som vill gå från klimatmål till handling

– Lund har både ambitiösa klimatmål och konkreta åtgärder för att nå dem. Ibland stannar arbetet vid mål, och man har svårt att komma fram till vad man ska göra konkret. Lund har sedan länge genomfört flera åtgärder som tillsammans kan ge stora utsläppsminskningar.

Müge Apaydin-Jönsson lyfter bland annat kommunens arbete med transporter, förnybar energi, energieffektivisering, livsmedelssystem, kolsänkor och klimatanpassning.

1. Bygg in klimatet i den ordinarie styrningen

Enligt Müge Apaydin-Jönsson behöver klimatarbetet vara en del av kommunens ordinarie budget, investeringsplaner och verksamhetsstyrning. Annars riskerar det att behandlas som ett separat projekt och prioriteras bort när resurserna blir knappare.

– Vad alla kan göra, som Lund har gjort, är att integrera klimatfrågan i den ordinarie styrningen och i klimatinvesteringsplanerna.

För att gå från ambitioner till faktiska utsläppsminskningar behöver även kommunledningen vara delaktig, menar hon. Samtidigt behöver arbetet sträcka sig utanför den kommunala organisationen.

– Man måste ha med olika aktörer i samhället, civilsamhället, universitet, näringslivet och medborgarna.

2. Minska transportutsläppen stegvis

Transporterna är ett område där kommunerna kan åstadkomma stora utsläppsminskningar, enligt Müge Apaydin-Jönsson. Samtidigt pekar hon ut svårigheten att få acceptans som en av de största utmaningarna.

– Alla kommuner har jättesvårt att få ner transportutsläppen. Det är svårt att få acceptans att minska biltrafiken när förutsättningarna för ökad cykling, gående och kollektivtrafik inte finns på plats. Men om man kan göra saker där ger det stor effekt.

Hennes råd är att börja i mindre skala och låta invånare och företag uppleva förändringarna innan de blir permanenta. Tillfälliga sommargator är ett exempel.

– Vissa börjar lite smått och testar, så att man inte tar bort alla parkeringsplatser på en gång utan gör det successivt.

För att öka stödet för åtgärderna kan kommunen också behöva lyfta andra nyttor än enbart minskade utsläpp, menar hon. Vinster för hälsa, trygghet och stadsmiljö kan vara lättare för invånarna att relatera till.

– Om man använder hälsoperspektivet kan det fungera bättre. Ibland fungerar inte klimatargumentet, utan man behöver göra det mer begripligt för människor.

3. Prioritera åtgärder

När ekonomin är pressad finns en risk att klimatåtgärder betraktas som extra kostnader. Müge Apaydin-Jönsson menar att det är ett alltför snävt sätt att räkna.

Hon pekar på att exempelvis energieffektivisering och minskat matsvinn kan ge direkta ekonomiska besparingar. Förebyggande åtgärder kan dessutom minska framtida kostnader för bland annat ohälsa och klimatrelaterade skador.

– Man minskar matsvinn och sparar pengar. Man gör energieffektiviseringar och sparar pengar. Om man inte gör det kommer det att kosta mer med dålig hälsa, partiklar och utsläpp, men sådana saker syns inte alltid i beräkningarna eftersom de är långsiktiga.

Även klimatanpassning bör enligt henne ses som ett sätt att minska kommunens framtida risker, snarare än som en fristående miljöutgift.

– Om man tänker på klimatriskerna och gör staden mer klimatanpassad, robust och resilient så att det inte blir kriser, gör man i slutändan sig själv och invånarna en tjänst.

Det betyder inte att kommunen behöver göra allt samtidigt. Müge Apaydin-Jönsson betonar att resurserna behöver koncentreras till de områden där insatserna kan ge störst effekt.

– Kommuner kan inte göra allt. De måste prioritera, och då kan man tänka att transporter eller de största utsläppsminskningarna är där man ska prioritera.

Trots kommunernas begränsade resurser ser hon deras arbete som en anledning till framtidstro.

– Kommuner och lokalsamhällen är så viktiga för Sveriges klimatarbete. De gör verkligen ett otroligt arbete med så lite resurser, men ändå finns det så mycket driv och vilja som ger hopp. Det tycker jag är väldigt kul att se.