Inga produkter i varukorgen.
Cradlenet: Därför bromsas kommunernas cirkulära omställning
Dagens M&U Svenska kommuner vill bli mer cirkulära men hindras av oklara styrningar och kortsiktiga budgetar, visar en rapport där två tredjedelar av de tillfrågade upplever hinder.
Nu finns världens första standarder för cirkulär ekonomi. Foto: Adobe Stock.
Svenska kommuner vill ställa om till en mer cirkulär ekonomi, men hindras av otydlig styrning, kortsiktiga budgetar och brist på politiskt stöd. Det visar en ny rapport från nätverket Cradlenet, som bygger på svar från 74 kommuner.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt rapporten upplever cirka 67 procent av de svarande hinder eller stora hinder för cirkulär omställning. Samtidigt efterfrågar 71 procent bättre interna rutiner och 40 procent uppger att de saknar tydliga mål och styrdokument.
Cradlenet pekar särskilt på att dagens ekonomiska styrsignaler ofta gynnar nya inköp framför återbruk och cirkulära lösningar. Rapporten lyfter bland annat ett exempel där en kommun valde nya skolbänkar av lägre kvalitet i stället för återbrukade alternativ, eftersom inköpskostnaden var lägre på kort sikt.
Sverige har i dag en cirkuleringsgrad på 3,4 procent, jämfört med EU-snittet på 11,8 procent. Samtidigt uppskattar Cradlenet att Sverige förlorar omkring 600 miljarder kronor varje år genom att behålla ett linjärt ekonomiskt system. Inför valet 2026 efterlyser organisationen politiska reformer som ska göra det enklare för kommuner att genomföra cirkulära satsningar i praktiken.
