10 nyheter på veckans EU-agenda

Det är gruppledarna i Europaparlamentet som beslutar om ansvarsfördelningen mellan utskotten. Ett beslut väntas vid en kommande konferens för partigruppernas ledare, men någon tidsplan är ännu inte känd.

Soja fasas ut ur biodrivmedel – koppling till avskogning bekräftad

EU-kommissionen har beslutat att soja inte längre ska räknas in i EU:s mål för förnybar energi, efter att ny forskning visat att sojaodling för biodrivmedel bidrar kraftigt till avskogning. Beslutet innebär att soja, precis som palmolja tidigare, fasas ut som råvara i EU:s biodrivmedelsproduktion.

Bakgrunden är att odling av livsmedelsgrödor för bränsle ofta leder till så kallad indirekt markanvändningsförändring (ILUC), vilket orsakar betydande utsläpp av växthusgaser och förlust av biologisk mångfald. Sojabaserade biodrivmedel bedöms enligt Transport & Environment orsaka dubbelt så stora utsläpp som fossilt dieselbränsle.

Utfasningen sker samtidigt som EU:s efterfrågan på biodrivmedel ökar och kan därför leda till ökad användning av andra grödor med liknande klimatpåverkan, såsom sockerrör. Dessa ligger fortfarande strax under gränsvärdet för högriskråvaror och tillåts därmed fortsatt bidra till EU:s förnybarhetsmål.

EU:s första åtgärd av detta slag var införandet av utfasning av palmolja år 2019, med fullständigt förbud senast 2030. Soja blir nu nästa gröda att omfattas av den så kallade high ILUC-delegationsakten.

Ny portal för klimatanpassning

EU:s uppdrag för anpassning till klimatförändringar, EU Mission on Adaptation to Climate Change, har lanserat en ny digital portal som ska stödja arbetet för ett klimattåligt Europa. Portalen är riktad till regioner, lokala myndigheter och samhällen och erbjuder verktyg, data och vägledning för att förstå klimatrisker och utveckla effektiva anpassningsstrategier.

Den nya Mission Portal samlar information om EU-finansierade projekt, evidensbaserade lösningar och policyuppdateringar. Den innehåller även ett kunskapsnav med praktiska resurser för beslutsfattare och yrkesverksamma som arbetar med klimatanpassning.

Initiativet är en del av EU:s bredare strategi för hållbar utveckling och regional beredskap. Målet är att uppnå ett klimattåligt Europa till år 2030.

Regeringen utreder EU-krav på vattenmiljö

Regeringen har tillsatt en särskild utredning för att se över hur EU:s krav på vattenkvalitet i Natura 2000-områden kan genomföras mer ändamålsenligt i Sverige. Syftet är att säkerställa att verksamheter som påverkar vattenmiljön, exempelvis vattenkraft, prövas mot rätt kravnivå enligt EU-rätten.

Enligt regeringen är det viktigt att värna miljökvaliteten i svenska sjöar och vattendrag, men samtidigt undvika att ställa mer långtgående krav än vad EU-lagstiftningen kräver. Regeringen vill bland annat skapa bättre förutsättningar för den pågående omprövningen av vattenkraften. Bakgrunden är en bestämmelse i EU:s ramdirektiv för vatten, som kräver att medlemsstater uppfyller miljömål i skyddade områden. Denna regel finns redan i svensk lag, men enligt regeringen finns det ett behov av att tydliggöra hur den ska tillämpas, särskilt i relation till art och habitatdirektivet samt fågeldirektivet.

Utredningen ska bland annat klargöra om kraven från dessa direktiv ska utgöra en del av miljökvalitetsnormerna eller hanteras separat. Målet är att undvika att svenska regler går längre än vad EU-rätten kräver för enskilda verksamheter. Uppdraget ska vara klart senast den 30 november 2026.

Ny certifiering för klimatsmarta produkter

EU-kommissionen planerar en ny regelreform för att stärka energiintensiv industri i Europa. Ett centralt förslag i det ännu ej offentliggjorda lagförslaget är ett frivilligt certifieringssystem för produkter med låg klimatpåverkan. Syftet är att lyfta fram klimatvänliga alternativ vid upphandlingar och tillståndsprövningar – och skapa tydligare skillnader mellan produkter utifrån klimatprestanda.

Certifieringen ska kunna användas av både offentliga och privata aktörer och förväntas bli ett viktigt verktyg inom sektorer som bygg, infrastruktur och tillverkningsindustri. Systemet ska tydliggöra vilka produkter som har lägre utsläpp och därmed kan ges förtur i offentliga upphandlingar eller vid stöd till grön teknik.

Det läckta lagförslaget innehåller även mål om att tillverkningsindustrin ska utgöra minst 20 procent av EU:s bruttoförädlingsvärde år 2030. Kommissionen pekar på att höga energikostnader, brist på förnybar el och kapacitetsbrist i elnäten är hinder som måste hanteras för att EU ska behålla och utveckla sin industriella bas.

Andra förslag rör nya upphandlingsregler och förändrade statsstödsprövningar som ska göra det möjligt att ställa krav på ursprung och klimatprestanda, särskilt inom energiintensiva branscher som stål, cement och aluminium. Strategiska industrisektorer ska också få prioriterad tillgång till ny energiinfrastruktur och omställningsprojekt ska kunna klassas som ”prioriterade allmänintressen”.

Utredning föreslår nya konsumentregler

Regeringens utredning Åtgärder för en mer hållbar konsumtion föreslår omfattande förändringar i svensk konsumentlagstiftning för att genomföra två nya EU-direktiv: ett om stärkt konsumentmakt i den gröna omställningen och ett om rätten till reparation. Förslagen rör bland annat skärpta krav på miljömarknadsföring, utökad informationsplikt och en ny skyldighet att erbjuda reparation av vissa varor.

Marknadsföringslagen föreslås ändras med uttryckliga förbud mot vilseledande miljöpåståenden och så kallade framtidslöften, som exempelvis klimatneutralitet, får bara användas om de stöds av verifierbara planer. Konsumentköplagen föreslås ändras så att ansvarstiden för fel förlängs till fyra år efter reparation.

En ny lag om reparation av konsumentvaror ska omfatta produktgrupper som redan omfattas av EU-krav, som vitvaror och smartphones, och ställa krav på tillverkare att reparera varor till rimligt pris och utan oskäliga hinder. Utredningen är nu ute på remiss och de föreslagna reglerna kan träda i kraft den 1 januari 2027.

Regeringen ger Finansinspektionen tillsyn över ESG-betyg

Regeringen föreslår nya regler som ger Finansinspektionen tillsyn över användningen av hållbarhetsbetyg, så kallade ESG-betyg, i marknadsföringssammanhang. Förslaget kompletterar EU:s nya förordning om hållbarhetsbetyg och innebär att myndigheten ska kunna ingripa mot vilseledande eller bristfällig information, samt kräva rättelser eller förbjuda viss kommunikation.

Reglerna gäller företag som hänvisar till ESG-betyg i exempelvis investerarkommunikation och årsredovisningar. Dessutom blir ESG-betygsleverantörer tillstånds- eller registreringspliktiga och måste uppfylla krav på transparens och oberoende.

Finansinspektionen får även stödja EU:s finansmarknadsmyndighet Esma vid tillsynsarbete. De svenska reglerna föreslås träda i kraft den 2 april 2026, medan EU-förordningen börjar tillämpas den 2 juli samma år.

Verktyg: Ny global databas kompletterar ECHA Chem

En ny global databas, Plastchem, kartlägger över 16 000 kemikalier som används i plaster, varav mer än 4 200 klassas som farliga för hälsa eller miljö. Databasen fungerar som ett komplement till EU:s kemikaliedatabas ECHA Chem och kan bli ett värdefullt verktyg för aktörer inom upphandling, miljöledning och hållbar utveckling att identifiera riskämnen och ställa krav på säkrare materialval.

Plastchem innehåller information om kemikaliers egenskaper, användning, regleringsstatus och förekomst i plastprodukter. Den kan användas för att kartlägga ämnen i varor, jämföra leverantörer och stödja arbete med substitution och hållbara inköp.

Många av de listade ämnena är tillsatser, processhjälpmedel eller biprodukter som kan frigöras under plastens livscykel – exempelvis ftalater, bisfenoler och aromatiska aminer, som är kända för att vara hormonstörande eller bioackumulerande.

Databasen har tagits fram av forskare vid bland annat Norwegian University of Science and Technology och bygger på en omfattande kartläggning av vetenskapliga och regulatoriska data.

Nya certifikat ska förenkla återvinning av fartyg inom EU

EU-kommissionen har antagit nya certifikatsformat för återvinning av fartyg, vilket gör det möjligt för rederier att uppfylla både EU:s fartygsåtervinningsförordning och Hongkongkonventionen med ett enda dokument. Syftet är att minska den administrativa bördan utan att sänka kraven på miljö- och hälsoskydd.

Certifikaten gäller dels för att lista farliga material ombord, dels för att bekräfta att ett fartyg är redo för återvinning. Förändringen riktar sig särskilt till europeiska rederier, som tillsammans äger cirka 30 procent av världens tonnage.

Bakgrunden är att många fartyg skrotas under miljö- och hälsovådliga förhållanden i Sydasien. EU:s förordning, som trädde i kraft 2013, innehåller skärpta krav på återvinningsanläggningar och förbjuder vissa farliga ämnen, som asbest, ombord på fartyg.

EU-parlamentet skickar Mercosuravtal till EU-domstolen

EU-parlamentet har beslutat att begära en prövning av Mercosuravtalets laglighet i EU-domstolen, vilket kan innebära flera månaders eller års försening för det kontroversiella handelsavtalet med länderna i Latinamerikanska Mercosur. Beslutet fattades med knapp majoritet – 334 röster mot 324 – och innebär ett bakslag för förespråkarna inom EU.

Handelsavtalet med Mercosur har länge varit föremål för politisk strid inom EU, inte minst på grund av oro för miljöpåverkan och bristande garantier om hållbarhet.