Inköp + hållbarhet = en strategisk framgångsfaktor

När kraven på företags hållbarhetsarbete ökar och blir merkomplexa påverkas inköpsorganisationen av flera parallella regelverk. Exempelvis:

• CSDDD: Corporate Sustainability Due Diligence Directive 
• REACH: Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals 
• CBAM: Carbon Border Adjustment Mechanism 
• EUDR: EU Deforestation Regulation 
• FLR: Forced Labour Regulation (förslag) 

Dessa ställer ökade krav på att kunna identifiera risker i leverantörsledet, både på leverantörs- och produktnivå.

Att navigera rätt bland dessa regelverk är inte bara en fråga om regelefterlevnad. Det handlar om att balansera externa krav mot interna resurser. Tiden, kompetensen och pengarna är begränsade. Inköpsfunktionen måste därför arbeta smart. 

Riskbaserad modell för att prioritera rätt 

Nyckeln är att jobba enligt en riskbaserad modell: 

– Jag brukar beskriva modellen som en tratt, säger ESG-expert Anna Lindstedt. Den hjälper oss att identifiera vilka leverantörer som kräver mer uppföljning, så att insatserna läggs på rätt plats. Om risken är låg kan vi gå vidare utan ytterligare åtgärd. Om risken är för hög ska vi inte samarbeta. I mitten finns de med viss risk, som vi behöver utreda vidare. 

Modellen stämmer väl överens med hur lagstiftningen är uppbyggd. Förväntningen är nämligen att företag ska kunna visa att man arbetar metodiskt och riskbaserat i sin due diligence-process. 

 
Inköp behöver äga processen 

En viktig framgångsfaktor är att integrera riskbedömningen direkt i inköpsprocessen, inte som ett eget spår. Därmed inte sagt att hållbarhetsfunktionen ska stå utanför. Tvärtom. Ett effektivt samarbete kräver tydliga ansvarsområden och gemensam förståelse. 

– Hållbarhetsteamet sitter ofta på den djupa kunskapen om risker och vilka åtgärder som är effektiva. Det är därför avgörande att det finns en struktur för hur avdelningarna arbetar tillsammans, säger Anna. 
  

Strategisk dimension av hållbarhet 

Due diligence handlar inte bara om efterlevnad. Det är ett verktyg för att stärka företagets motståndskraft, att öka transparensen och förtroendet, enligt ESG-expert Cecilia Almér: 

– Se till att koppla ihop data från inköpsledet med ESG-strategierna. Då kan du använda det både för hållbarhetsrapportering och för att driva verksamheten framåt. Det gäller att se sambanden, säger hon. 

Cecilia betonar vikten av att förstå varför samarbetet med inköp är avgörande. 

– Vi måste veta vad vi behöver, var vi behöver varandras stöd och när vi ska samverka. Det kräver en tydlig samarbetsstrategi. Det handlar om att bygga en gemensam struktur för datainsamling, uppföljning och rapportering där båda parter har en roll. 
  

Tre konkreta steg 

Avslutningsvis betonar Anna Lindstedt vikten av att ta sig an frågan metodiskt. Se till att ha en konkret plan för att ta sig an utmaningen: 

1. Kartlägg regleringarna. Vilka lagar och direktiv träffar vår verksamhet? 
2. Gör en gapanalys. Vad har vi idag, i form av processer, resurser, kompetenser? Och vad saknas? 
3. Sätt en konkret plan. Hur ska vi säkra efterlevnad? Hur ska samarbetet mellan hållbarhet och inköp struktureras? 

I takt med att hållbarhetskraven blir fler ökar pressen på företag att agera. Först när inköp och hållbarhet arbetar tillsammans kan arbetet verkligen få effekt. 

Vill du fördjupa hur inköp och hållbarhet kan samverka i ett mer strategiskt ESG-arbete? Stratsys erbjuder stöd för organisationer som vill strukturera, prioritera och följa upp sitt arbete. Läs mer här. (se CTA-länk nedan)

Nativeartikel

Nyhetsbrev