Inga produkter i varukorgen.
Genomgång – så tycker aktörerna om en ny miljöprövningsmyndighet
Miljörätt Starka motsättningar kring regeringens förslag om en ny miljöprövningsmyndighet – näringslivet applåderar medan juridiska experter och myndigheter varnar för rättsosäkerhet, kompetenstapp och otydlig ansvarsfördelning.
Regeringens förslag om att inrätta en ny central miljöprövningsmyndighet har fått stöd från näringslivet men möts med stark skepsis från akademiska och juridiska instanser. Flera länsstyrelser och kommuner lyfter också risker med kompetensförlust och oklara övergångsregler. Remissvaren visar att stödet till stor del är villkorat – reformen måste genomföras med tydlig ansvarsfördelning, tillräckliga resurser och rätt kompetens för att uppnå målet om effektivare tillståndsprocesser.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Svenskt Näringsliv, Energiföretagen Sverige, Vattenfall, Skogsindustrierna, SveMin, Företagarna och Sveriges Hamnar tillstyrker förslaget. De framhåller att en samlad myndighet kan öka effektiviteten, förutsägbarheten och likvärdigheten i miljöprövningen. Särskilt energibranschen lyfter behovet av snabbare tillståndsprocesser för att möta utbyggnadsbehoven i energisystemet.
Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, har lämnat synpunkter på regeringens förslag om en ny miljöprövningsmyndighet, trots att branschen inte ingick i remisskretsen. Organisationen välkomnar förslaget och ser positivt på en samlad myndighet som kan skapa mer likvärdiga bedömningar, kortare handläggningstider och ökad rättssäkerhet i prövningen.
– Givet att täktprövningar är den mest frekventa ärendetypen i systemet, och att just dessa ärenden föreslås ingå redan i reformens första steg, bör det vara naturligt att Regeringskansliet vill ta del av våra erfarenheter. Vi lämnar därför våra synpunkter på eget initiativ, säger Lisa Sennström, hållbarhetschef på SBMI, i en kommentar.
Akademiska och juridiska instanser är betydligt mer skeptiska till förslaget om en ny miljöprövningsmyndighet. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Mark- och miljööverdomstolen och Kammarkollegiet är kritiska. De ifrågasätter om reformen verkligen leder till ökad rättssäkerhet, och pekar på risken för oklar rollfördelning mellan myndighet och domstol. De menar att systemet riskerar att bli tungt, otydligt och splittrat.
Flera länsstyrelser och kommuner, däribland Uppsala kommun, lyfter risken för att lokal miljökompetens försvinner. De varnar också för att bristande övergångsregler kan leda till rättsosäkerhet, särskilt om det inte är tydligt hur ansvar och resurser förs över till den nya myndigheten.
Tre kritikområden återkommer i flera yttranden: risken för kompetensförlust, bristande rättssäkerhet och svaghet i genomförandet. Många remissinstanser uttrycker att reformen har potential, men att det avgörande blir hur myndigheten organiseras, bemannas och styrs.
Camilla Adolfsson, utredare bakom förslaget till den nya promemorian, har tidigare förklarat för Miljö & Utveckling varför hon anser att den nya miljöprövningsmyndigheten är viktig.
– Dagens regelverk är spretigt, komplext och otydligt, vilket skapar en oförutsägbarhet i processerna. Det svenska genomförandet av aktuell internationell rätt innebär också både en över- och en underimplementering av de krav som finns, säger hon.
