Region Skåne: ”Riksrevisionens kritik bekräftar våra farhågor”

– Det ser verkligen ut som att Riksrevisionen har plockat upp väldigt mycket av den kritik som regionerna haft också, säger han.

Staten ansvarar för cykelvägar längs det statliga vägnätet och sätter de övergripande målen. Kommunerna bygger och underhåller cykelvägar inne i städer och tätorter, medan regionerna fördelar statliga pengar till satsningar på det regionala vägnätet genom sina transportplaner. Region Skåne planerar till exempel att satsa en miljard kronor på cykelinfrastruktur under de kommande tolv åren. För att få ett sammanhängande och användbart cykelnät krävs samarbete mellan alla nivåer – något som Riksrevisionen menar ofta brister.

Enligt Håkan Samuelsson bygger Region Skåne sitt arbete på den regionala utvecklingsstrategin, där cykling lyfts som en viktig del av både klimatomställning och attraktiv kollektivtrafik. Särskilt fokus läggs på pendlingscykling genom satsningar på så kallade supercykelvägar – stråk mellan orter med stor pendling.

– Det finns stor potential att föra över pendlare från bil till cykel. Då standardhöjer man, gör dem tydliga och skyltar med en helt ny nationell standard. Det liknar skyltning på en vanlig bilväg, säger han.

Men det är bland annat där som Riksrevisionen riktar kritik mot regeringen och myndigheterna. Många sträckor i Sverige där cykeln skulle kunna vara ett konkurrenskraftigt alternativt färdmedel, till exempel sträckor mellan tätorter, har inget cyklingsalternativ som är attraktivt eller trafiksäkert.

”Finns en hel del att göra på Trafikverkets sida”

Enligt Håkan Samuelsson finns även andra utmaningar: många projekt fördyras redan i planeringsfasen – ibland med upp till 150 procent. Orsakerna kan variera: markkonflikter, överklaganden, men också regelverk som kräver lika omfattande standard för cykelvägar som för bilvägar.

– Kommunerna visar ju att det går att använda enklare standarder och ändå få bra cykelvägar. Det finns en hel del att göra på Trafikverkets sida när det gäller vägars och gators utformning, säger han.

Håkan Samuelsson ser dock positivt på att regeringen nu låter mer av pengarna ligga direkt i de regionala planerna. Det ger större ansvar – men också större möjlighet till anpassning.

– Vi tycker att det är väldigt positivt att man lägger mer ansvar regionalt. Det skulle vi inte ha något emot. Och att få tydliga nationella mål kring cykeln skulle stärka systemet, säger han.

När det gäller framtiden är det inte mer pengar som står högst på önskelistan, utan att få undan byråkratiska hinder.

– Vi är redan nu inne i ett läge där kapaciteten att genomföra projekt är problemet. Om man kunde göra vissa regelförenklingar tror vi att genomförandetakten skulle kunna öka, utan att kvaliteten går ner, avslutar han.