Inga produkter i varukorgen.
Naturvårdsverket: Fler svenskar redo att förändra sin livsstil för klimatet
Klimat
Svenskarnas tilltro till klimatåtgärder minskar. Det visar en undersöknings från Naturvårdsverket. Samtidigt är fler beredda att ändra sin livsstil för att minska sin klimatpåverkan. Många anser dock att andra samhällsfrågor är viktigare än klimatet.
Foto: Adobe Stock
En ny rapport från Naturvårdsverket, ”Allmänheten om klimatet 2024”, visar att svenskarnas tilltro till sin egen och Sveriges förmåga att bromsa klimatförändringarna har minskat sedan 2021. Samtidigt är fler än tidigare beredda att göra förändringar i sin livsstil för att minska klimatpåverkan.
Undersökningen visar att 93 procent av svenskarna tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringen, men anser samtidigt att andra samhällsfrågor är viktigare. Sex av tio anser att klimatåtgärder är mycket viktiga, men vård, brottslighet och skola rankas högre. Sju av tio tror att Sverige kan bromsa klimatförändringen, en minskning från åtta av tio år 2021.
När det kommer till att ändra sin egen livsstil uppger nio av tio att de kan tänka sig att välja tåg i stället för flyg, en ökning från åtta av tio år 2021. Sju av tio är positiva till statliga bidrag eller skattesänkningar för klimatvänliga alternativ. Sex av tio är positiva till ökade skatter på klimatpåverkande varor, en ökning från fem av tio år 2021.
– Vi ser att många i undersökningen är positiva till att staten är med och finansierar olika åtgärder på samhällsnivå. Det gäller till exempel kollektivtrafik, energiförsörjning och anläggningar för återvinning, säger Sara Almqvist, chef på klimatanalysenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Undersökningen visar också att några hinder för att leva mer klimatmedvetet är att miljövänliga alternativ bedöms vara dyrare samt att det är svårt arr ändra sina egna invanda beteenden. 64 procent uppger att de ser det som ett hinder för den personliga omställningen att samhället som helhet inte gör mer.
Undersökningen baseras på en webbenkät med 1 000 svarande och visar att kvinnor, äldre, storstadsbor och universitetsutbildade generellt är mer positiva till klimatåtgärder än övriga grupper.
