7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

EU-kommissionen vill mäta miljöpåverkan från AI

EU-kommissionen har flaggat för att få in miljöaspekten i sin EU-lagstiftning. Konkret ska det handla om att få AI-företag att mäta sin energipåverkan vid träning av språkmodeller. Standardiseringsgrupper ska sedan ta fram metoder för jämförbar dokumentation av energiförbrukning.

Stora språkmodeller som ChatGPT och Bard är väldigt energikrävande, men det är i nuläget svårt att mäta. Det finns redan nu krav på AI-företagen att registrera sin energiförbrukning och rapportera eventuell miljöskada till myndigheter. Det kommissionen sneglar på nu är dock en mer omfattande regelringen med detaljerade regler för AI:s miljöpåverkan.

EU:s pesticidlagstiftning i fritt fall

Pan Europe kritiserar EU:s riktlinjer för riskbedömning av bekämpningsmedel för att vara präglade av kemikalieindustrins intressen. Organisationen hävdar att riktlinjerna tillåtit användning av substanser som orsakar omfattande artförluster och ignorerar lagkrav för att skydda biologisk mångfald. Rapporten ”Licence to Kill” pekar på brister i testmetoder och ifrågasätter Efsas användning av konsulter från kemikalieindustrin för att revidera riktlinjerna.

– Efsa har slösat stora mängder offentliga medel på att leda oss i fel riktning. Nu måste detta arbete avslutas. Myndigheten bör istället anlita opartiska forskare och skapa starka riktlinjer som kan stoppa de bekämpningsmedel som orsakar kaos i miljön, säger Martin Dermine, verkställande direktör för Pan Europé.

EU vill se ambitiöst avtal från plastförhandlingarna

FN:s plastförhandlingar i Busan i Sydkorea är inne på sin sista dag. EU, som företräds av kommissionen, går in i sammanträdets slutskede med ambitiösa krav:

• Krav på länder att förbättra plastindustrins cirkularitet.
• Krav på länder att ta itu med de höga och ohållbara nivåerna av produktion av primära plastpolymere.
• Utfasning eller förbud av ”Chemicals of concern” och engångsplastprodukter.
• Krav på en cirkulär och hållbar produktdesign.
• Medvetet inblandade mikroplaster ska förbjudas.
• ”Förorenaren betalar-principen” ska gälla.

Den sista punkten har dock länder som Ryssland, Kina och Saudiarabien motsatt sig då staterna har stora petrokemiska industrier.

EU-parlamentet antar nya klimatmål för sig själv

Parlamentets presidium har antagit klimatmål för EU-parlamentet för den kommande mandatperioden 2024-2029. Dessa inkluderar:

• En minskning av koldioxidavtrycket med minst 55 procent ton växthusgasutsläpp per heltidsekvivalent jämfört med 2006.

• En minskning av energiförbrukningen med 55 procent jämfört med 2012.
• Öka andelen energiförbrukning från förnybara källor till 80 procent.
• En minskning av pappersförbrukningen med 85 procent jämfört med 2012.
• Europaparlamentet inkluderade också en kvalitativ indikator för biologisk mångfald. Den följer storleken på de gröna utomhusytorna och vad som händer på dem, t.ex. återvinning av grönt avfall och främjande av lokala växter.

Europaparlamentet undertecknade sitt första miljöpolicylöfte 2004 och använder EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) som verktyg för miljöledning. Parlamentets utsläpp kommer främst ifrån följande källor:

• Transport av personer: Detta står för cirka 67 procent av parlamentets koldioxidavtryck, inklusive resor för ledamöter och personal mellan arbetsplatserna i Bryssel, Luxemburg och Strasbourg.
• Energi i byggnader: Utsläpp från direkt användning av fossila bränslen för uppvärmning och köpt elektricitet.
• Fastigheter och inköp: Utsläpp relaterade till byggnader, möbler och IT-utrustning, samt konsumtion av varor och tjänster.

EU: byggsektor försummar klimatmål

Genom att inte, renovera, uppdatera och förnya sitt byggnadsbestånd i tillräcklig hög grad, undergräver EU sina klimatmål och förvärrar sina sociala ojämlikheter. Detta hävdar tankesmedjan Buildings Performance Institute Europe. Utsläpp från byggsektorn har fallit med 14,7 procent från 2015 till 2022, men det är långt ifrån de 27,9 procenten som tankesmedjan menar krävs för att nå klimatneutralitet.

Röster höjs för en blå giv

Nationalekonomen Jeremy Rifkin argumenterar i sin nya bok med den engelska titeln Planet Aqua: Rethinking Our Home in the Universe, för att EU ska anta en ny blå giv. Detta som komplement till den Gröna given. Jeremy Rikfin menar att de vattenrelaterade katastroferna inte är isolerade händelser utan beror på en misskött hydrofor, alltså vattnet på jorden.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har instämt i författarens resonemang och förnyar sin uppmaning om en särskild Blå giv. I ett nytt yttrande varnar EESK, som representerar arbetsgivare, arbetstagare och grupper från det civila samhället, för att motstridiga industriella och miljömässiga krav gör en fristående strategi för vattenresiliens nödvändig.