nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Kläder
Ett upprop med bindande mål för koldioxidutsläppen förbereds av modebranschen internationellt inför COP 24. FOTO: Shutterstock

Så ska använda textilier få nytt liv

En automatiserad sortering av textilier. Det ska få materialåtervinningen av textilier att öka i Sverige. Nu ska metoden testas med kläder som samlas in i Malmö och Stockholm.

  • Annons 1

Idag materialåtervinns mindre än 5 procent av de textilier som sätts på marknaden i Sverige. Sorteringen är manuell och ett dilemma är att många kläder består av flera olika material. 

Under de senaste åren har forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet funderat över hur materialåtervinningen av textilier ska kunna öka. En iakttagelse är att processerna behöver automatiseras.

– En automatiserad textilsortering gör det möjligt att hantera stora textilflöden och samtidigt producera sorterade textilfraktioner som är bättre anpassade till olika återvinningsprocesser än dagens manuella sortering, säger Maria Elander på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Automatiserad sortering

Under 2015 testade IVL en teknik där optiska sensorer känner av olika materialslag. Det är samma sorts teknik som används när man sorterar förpackningar. Nu skalas projektet upp genom att en automatiserad sorteringsanläggning hyrs in för att drivas under ett års tid. I anläggningen kommer begagnade textilier som samlats in på återvinningscentraler i Stockholm och Malmö att sorteras utifrån potentiella kunders behov. I projektet kommer även nya insamlingsmöjligheter för textil och textilavfall att testas och utvärderas. Totalt är elva olika företag och organisationer inom textilbranschen inblandade i projektet.

Varje år deponeras eller förbränns 4,3 miljoner ton textilavfall i EU. Över 120 000 ton nya textilier sätts på den svenska marknaden. 

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Hemlig klimatdata försvårar omställningen

Klimatdata som inte är offentliga gör att det är svårt att diskutera vilka klimatsatsningar som är bäst. Därmed ökar risken för misstag vid den stora omställningen. Stefan Wirsenius vid Chalmers tekniska högskola är kritisk till att institut och företag inte alltid presenterar sina beräkningar.

Gretaeffekten del av större trend

Hos SAS använder hållbarhetschefen ordet roligt om det stora intresset för klimat som följt av IPCC:s rapport och klimataktivisten Greta Thunbergs inlägg i debatten. Men minskat flygande och ökad efterfrågan för biobränsle bygger på beslut som fattats tidigare än så, enligt fyra företag som påverkas på olika sätt av klimatdebatten.