Elprisernas regionala klyfta växer – vad säger det om kapacitetsbristen i elnätet?

Skillnaden mellan norra och södra Sverige har sällan varit så tydlig som i år. Enligt Elprisval.se har snittspotpriset i SE3 (Stockholm) legat på 75,9 öre/kWh hittills under 2026, 63 procent högre än förra året. SE4 (Malmö) har haft det högsta snittpriset, 93,0 öre/kWh. SE1 i Luleå har samtidigt legat kvar på 49,0 öre/kWh, ungefär hälften. Under enstaka dygn har skillnaden varit ännu större. Den 19 februari nådde timpriset 517,5 öre/kWh i SE3, samtidigt som norra Sverige bitvis handlade el till negativa priser.

Gapet är inget nytt, men det har vuxit fort. I januari 2025 låg snittpriset på 23,8 öre i SE1 och 76,1 öre i SE4. Ett år senare, i januari 2026, hade skillnaden mer än fördubblats: 94 öre i SE1 mot 1,12 kronor i SE4.

Problemet sitter i elnätet, inte i produktionen

Orsaken är enkel att förklara, om än svår att lösa. Elen produceras där den inte förbrukas. Norra Sverige har ett stort överskott tack vare vattenkraft och vindkraft. Efterfrågan är i stället som störst kring Stockholm, Göteborg och Skåne. Problemet är att elnätet inte klarar av att flytta tillräckligt mycket el söderut, särskilt inte sedan kärnkraften i söder minskade efter att Barsebäck lades ned.

Regeringen har därför gett Svenska kraftnät i uppdrag att undersöka om Sverige borde ha färre elområden. Tre alternativ ska analyseras: ett enda elområde för hela landet, en delning i två (norr och söder), eller en indelning enligt ett av EU:s förslag. Uppdraget skulle ha redovisats i maj 2026, men regeringen valde i stället att förlänga och utöka det. Nu ska Svenska kraftnät också utreda den strukturella överbelastningen i näten, ett steg som formellt krävs enligt EU:s regler innan elområdena faktiskt kan ändras. Hela redovisningen väntas i januari 2027.

Det är inte första försöket. Redan i april 2025 kom en EU-gemensam granskning fram till att ingen ny indelning för Sverige skulle ge bättre nytta än dagens, ett besked som väckte besvikelse i södra Sverige. Regeringens nya uppdrag bygger uttryckligen på att den granskningen inte tog tillräcklig hänsyn till svenska förhållanden.

Näringslivet är inte överens

Svenskt Näringsliv varnar för att bara rita om kartan inte löser något i sig. Att slå ihop elområden kan jämna ut priset på pappret, men det ändrar inte hur mycket el som faktiskt går att skicka genom ledningarna. Utan fortsatta investeringar i både elnät och produktion i söder riskerar problemet i stället att dyka upp någon annanstans i systemet, till exempel genom fler dyra ingrepp där Svenska kraftnät i efterhand måste justera produktionen manuellt.

Samtidigt är även regeringspartierna eniga om att dagens system är ett problem. I en debattartikel i maj skrev företrädare för Tidöpartierna att dagens elområden gör det svårare att planera utbyggnaden av elnätet, skapar osäkerhet för företag som vill investera, och påverkar både konkurrenskraft och hushållens ekonomi.

Tills strukturen ändras ligger notan hos hushållen

Oavsett hur utredningen landar kommer det ta tid. Svenska kraftnät bedömer att det tar minst 18 månader efter ett beslut innan en ny indelning faktiskt kan börja gälla. Fram till dess är det hushåll och företag i SE3 och SE4 som får betala för obalansen, månad efter månad.

För hushåll i högprisområden är det därför avtalet, inte elområdesgränsen, som går att göra något åt här och nu. Ju större skillnaden mellan elområdena blir, desto mer kan det löna sig att jämföra elavtal, särskilt för den som tecknade sitt nuvarande avtal innan prisgapet växte till dagens nivåer.