– Klimatutmaningarna kan bli en ekonomisk hävstång och ge möjligheter till nya jobb och ökad export. Det är nu vi kan investera i hållbara energi- och tekniksmarta lösningar som gör det möjligt att möta en ökad efterfrågan från en styrkeposition när konjunkturen vänder, säger näringsminister Maud Olofsson.
Tre handlingsplaner
Regeringen har tagit fram tre handlingsplaner för att nå 40-procentsmålet: en fossiloberoende fordonsflotta, energieffektivisering och förnybar energi. Här märks en rad åtgärdsförslag, bland annat vill man utöka elcertifikatsystemet, utöka vindkraften till 30 TWh, utveckla miljömärkning av bilar och införa bindande utsläppskrav för biltillverkarna. För att företag och hushåll ska bli mer energimedvetna vill regeringen tillföra 300 miljoner årligen under en femårsperiod bland annat för utbildning. Dessutom ska små och medelstora företag erbjudas energirådgivning.
När det kommer till skatter vill regeringen befria nya miljöbilar från fordonsskatt de första fem åren, något som ska gälla retroaktivt från och med 1 juli 2009. Förslaget gäller både för privatpersoner och företag som köper förmånsbilar. På lite längre sikt, från och med 2011, höjs skatten med fem kronor för varje extra gram koldioxid en bil släpper ut. Dessutom föreslår regeringen att energiskatten på diesel höjs i två steg, sammanlagt blir höjningen 40 öre per liter till 2013. Dock sänks fordonsskatten på dieselbilar. Detta ska även gälla för tunga lastbilar och bussar för att kompensera för den tunga trafikens ökade dieselskatter. Skattesänkningar ska motsvaras av skattehöjningar, är regeringens devis.
Vill slopa förbränningsskatt
På avfallsfronten vill regeringen slopa skatten på förbränning av hushållsavfall. Detta eftersom skatten inte påverkat mer än att den lett till onödiga transporter av avfall. Istället höjs koldioxidskatten med ett öre per kilo koldioxid.
När det gäller koldioxidskatt för industrin planeras den skattelättnad som energiintensiva företag får att fasas ut i två steg. Dessutom minskar nedsättningen av samma skatt för uppvärmning inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk och industrier som inte omfattas av EUs utsläppshandelssystem. Här höjs skattenivån från 21 till 30 procent till 2011. Sammantaget vill regeringen att de nya styrmedlen ska minska utsläppen av växthusgaser med två miljoner ton till 2020.
Oppositionen kritisk
Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand menar att regeringens förslag inte räcker.
– Om detta är allt regeringen har att komma med inför mänsklighetens största utmaning så är det inget annat än ynkligt. Det är som att under finanskrisen komma med ett stödpaket som bestod av gratis fika till bankanställda.
Partiets andra språkrör, Peter Eriksson, menar att regeringen inte är beredd att genomföra åtgärder under denna mandatperiod utan snarare skjuter upp problemen. Vänsterpartiet tycker inte att målen innebär en stor omställning för Sverige, eftersom en tredjedel av målen ska nås genom internationella klimatinvesteringar. Man undrar även var satsningarna på kollektivtrafiken har tagit vägen.
– Regeringen hävdar att den ska satsa på gröna jobb men satsar inte en enda krona extra på järnvägar och kollektivtrafik. Flertalet av åtgärderna införs dessutom först nästa mandatperiod, säger Kent Persson, vänsterpartiets miljö- och energipolitiska talesperson.