Krafttag för effektivare miljöledningssystem

Under de senaste tio åren har stora delar av företagens miljöarbete handlat om att införa och tillämpa miljöledningsstandarder, främst ISO 14001, men även den europeiska motsvarigheten EMAS. Alla har satsat på miljöledningssystem, både de med lång erfarenhet av miljöarbete och de som varit nybörjare. Totalt har cirka 47 000 certifieringar enligt ISO 14001 genomförts i världen och cirka 2700 i Sverige. EMAS– registrerade företag samt icke standardiserade miljöledningssystem, exempelvis miljödiplomeringar bidrar med ytterligare några hundra svenska företag.

Pappershögar

Men miljöledningssystemen har blivit kritiserade. De har anklagats för att vara byråkratiska och för att bidra till en massa onödigt pappersarbete istället för att fokusera på vad de är till för, det vill säga att minska företagens miljöpåverkan. Kritiken har först och främst kommit från företag som arbetat med att införa miljöledningssystem och kritiken är en av anledningarna till att IVL Svenska Miljöinstitutet AB i samverkan med Linköpings universitet, skrivit en rapport med syfte att ge en övergripande bild av hur miljöledningsarbetet fungerar i svenskt näringsliv, samt hur det skulle kunna förbättras.

Ledningssystem ingen garanti

Krav från kunder och leverantörer är ofta anledningen till att ett företag miljöcertifierar sig, men det är ingen självklarhet att företagen sedan fortsätter att förbättra sig när de väl fått sin certifiering. En av rapportens slutsatser är att det inte går att bevisa att införandet av ett miljöledningssystem innebär att företagen gör ett bättre miljöarbete. Kvalitén på miljöledningssystemen varierar väldigt mycket mellan olika företag och för den ointresserade räcker det att endast göra mycket svaga förbättringar för att få behålla sitt certifikat. Det kan på sikt undergräva miljöledningssystemens trovärdighet, menar rapportens författare.

Ekonomi?

Det är inte heller självklart att miljöledningssystemen är en ekonomiskt god affär. De kan inte ses som ett starkt konkurrensmedel, utan är något som alla förväntas ha. De kan bli lönsamma om företagen följer upp resultaten från systemen, exempelvis genom att minska sin energiförbrukning, men det är långt ifrån alla som gör det.

Totalt har författarna hittat ett tiotal svagheter hos miljöledningssystemen. De rör sig om bristande drivkrafter för att införa ett miljöledningssystem, som exempelvis låga krav från marknaden, kostnadskrävande processer och dålig offentliga uppbackning. Författarna tycker också att det finns brister i tillämpningen eftersom man exempelvis inte räknar in hur de produkter som företagen tillverkar påverkar miljön. Det är också vanligt med kunskapsluckor hos företagen där många är ovana vid att arbeta strukturerat med miljöfrågor.

Framtid för miljöledningssystem

Generellt tror författarna ändå på miljöledningssystemen. Verktyget har stora fördelar eftersom dess utformning passar bra för näringslivet. Sättet att arbeta är spritt över hela världen och genom att åtgärda de problem som finns tror författarna att miljöledningssystemen kan bli ett kraftfullt verktyg för att stärka miljöfrågan, men också för att ge företagen ekonomiska fördelar och stärka deras konkurrenskraft.

Författarna föreslår att ett nationellt nätverk bildas som får till uppgift att jobba med att effektivisera miljöledningssystemen.