Den 11 februari i år trädde EU:s nya förpackningsförordning i kraft. Det innebär att bestämmelserna nu ska införlivas i nationell lagstiftning, som regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att lämna förslag på. Utgångspunkten är att reglerna ska börja tillämpas den 12 augusti 2026.
Så skapar du hållbara förpackningar – som lever upp till EU:s lagkrav
Hållbarhet i praktiken EU:s nya förpackningsförordning ställer högre krav på hållbara lösningar. Förpackningstillverkaren Duni Group har redan påbörjat sin cirkulära resa med målet att implementera cirkulära affärsmodeller och processer i stor skala fram till 2030. Hållbarhetsdirektör Erik Lindroth delar med sig av företagets förpackningsstrategi, utmaningar på vägen – och råd för att leva upp till lagkraven.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Förordningen är en del av EU:s gröna giv och syftar till att minska förpackningsavfallet, öka återanvändning och högkvalitativ materialåtervinning samt skapa en marknad för återvunnet material. Det ska också bli lättare för konsumenterna att återvinna samt återanvända förpackningar som alternativ till engångsförpackningar.
Fakta
EU:s förpackningsförordning
EU:s förpackningsförordning PPWR trädde i kraft den 11 februari 2025 och ska börja tillämpas senast inom 18 månader. Syftet är att:
- minska mängden förpackningar och avfall,
- öka återanvändning och återvinning,
- minska användningen av jungfruliga råmaterial,
- stärka den inre marknaden för återvunnet material,
- styra sektorn mot klimatneutralitet till 2050.
PPWR omfattar hela förpackningens livscykel och ska minska miljöpåverkan genom att:
- begränsa vissa engångsplaster, till exempel småförpackningar för såser och socker på restauranger,
- kräva att förpackningar optimeras i vikt och volym för att minska onödigt material,
- införa minimiandelar av återvunnet material i förpackningar till 2030 och 2040, så kallad kvotplikt,
- förbjuda skadliga ämnen, bland annat begränsningar av PFAS i förpackningar,
- kräva att restauranger och kaféer med take-away erbjuder kunder återanvändbara förpackningar.
EU-kommissionen kommer att fastställa detaljerade riktlinjer och standarder för att underlätta övergången. PPWR förväntas leda till minskade utsläpp, lägre vattenförbrukning och en mer hållbar förpackningsindustri i EU.
Källa: Avfall Sverige
Erik Lindroth är hållbarhetsdirektör på Duni Group, som bland annat tillverkar måltidsförpackningar samt säljer produkter för servering och dukning. Bolaget har som mål att accelerera övergången till en cirkulär ekonomi och implementera cirkulära affärsmodeller och processer i stor skala fram till 2030. Redan i år har de satt målet att storskaligt minska användningen av ny fossilplast för engångsbruk samt erbjuda fler lösningar för livscykelns slutskede.
För att nå dit berättar Erik Lindroth att företaget arbetar utifrån två pelare. Den första är utifrån SBTi:s vetenskapsbaserade klimatmål. Det andra är att använda avfallshierarkin för att prioritera design och materialval.
– Det första steget i avfallshierarkin är att använda så lite material som möjligt och ta bort material där det går. Nästa steg är att använda återanvändningsbara lösningar och flergångslösningar. Och avseende engångslösningar så måste man se till att de passar in i de återvinningssystem som finns, säger Erik Lindroth.
Om det ändå finns behov av att använda nytt material, säger han att Duni går mot att använda biobaserat material framför fossil plast.
– Det har lägre klimatpåverkan. Det kan vara att antingen byta ut plasten helt mot papper, eller att man tillverkar en papperslåda med plastlaminat. Det minskar mängden plast med upp till 70 procent, säger han.
Samtidigt understryker han att förpackningens syfte är viktigt att hela tiden ha med sig i designfasen. För Dunis del handlar det om att säkerställa att livsmedlet som förpackningarna omger håller länge.
– Det är vårt övergripande syfte, vilket också bidrar till andra hållbarhetsaspekter så som minskat matsvinn, säger Erik Lindroth.
Erik Lindroth säger att han över lag är positiv till EU:s nya förpackningsförordning. Samtidigt menar han att den kommer med en rad utmaningar. En stor utmaning för förpackningstillverkare säger han är att reglerna kommer att kräva en viss mängd återvunnen plast i designfasen.
– Det är svårt eftersom det finns väldigt lite återvunnet material som också är godkänt för livsmedel. Så där kommer det krävas en utveckling av återvinningssystemen, säger han.
Utifrån det resonemanget anser han att det är en utmaning att EU lägger stort fokus på end-of-life-perspektivet, men till viss del glömmer bort start-of-life-perspektivet.
– EU har ett väldigt stort skräpfokus. Det är bra, att man utgår från avfallshierarkin som är en byggsten i egentligen all förpackningslagstiftning från EU. Men vi tycker att man från EU:s håll ska vara tydligare med vilket material som man tar i anspråk från början. Här tycker vi att det idealt att det ska finnas ett fokus på förbybart, men också återvunnet, säger han och kopplar det tillbaka till Dunis ambition att röra sig bort från fossil plast och använda mer biobaserat material.
Med biobaserat material måste man samtidigt ta från skogen?
– Ja, så är det, för papper i alla fall. Men man måste ta materialet någonstans ifrån. Antingen tar man råvaran från jordskorpan och borrar upp det, som olja eller gas. Eller så odlar man materialet. Då tycker vi att det är bättre att lämna de fossila resurserna där de hör hemma, i jordskorpan. Om det inte går att använda återvunnet, säger han.
Avslutningsvis säger Erik Lindroth att det är relativt enkla steg att följa för att skapa hållbara förpackningar.
– Väljs rätt material, välj rätt produktionsmetod som genererar så lite spill som möjligt. Handlar det om livsmedelsförpackningar behöver livsmedlet stå i fokus. Man måste börja där, annars förlorar man sitt existensberättigande. Ibland får förpackningar oförtjänt mycket negativt fokus, att man ser det som skräp. Men då tänker man inte på tjänsten som förpackningar ger. Att man levererar livsmedel från produktion till konsumtion.