Industrins skatterabatter drabbar vanligt folk

Energiskatterna i Sverige är högre för hushåll och servicenäringar än för tillverkningsindustri. Slutsatsen kommer från en avhandling om energiskatter skriven av ekonomiforskaren Lars Bohlin vid Örebro universitet.

Lars Bohlin menar att om skatten var lika hög för alla skulle vi kunna skärpa klimatpolitiken och få ned utsläppen samtidigt som vi skulle kunna behålla vår levnadsstandard på samma nivå.

– Så stora är de samhällsekonomiska förlusterna av att hushållen lägger dyra pengar på energibesparande åtgärder samtidigt som industrin avstår från billiga sätt att minska sin energiförbrukning, säger Lars Bohlin.

Högre lön med industriskatt

Han är kritisk till svensk tillverkningsindustris befrielse från energiskatt och har inte funnit något stöd för den i sina studier. Enligt honom behövs det miljöskatter som får företag att vilja investera i utsläppsreducerande åtgärder. Enligt studien är det onödigt dyrt med en klimatpolitik där hushåll lägger pengar på att minska utsläpp medan industrier inte vidtar kostnadseffektiva åtgärder. Åtgärder som många industrier därtill skulle tjäna på.

– Om vi ska minska miljöbelastningen på ett kostnadseffektivt sätt bör de billigaste utsläppsreduktionerna vidtas först.

Med en enhetlig beskattningsmodell skulle vi också kunna få antingen en bättre miljö eller en högre välfärd, beroende på vad vi prioriterar, menar Lars Bohlin.

– Studien som tar hänsyn till miljöeffekterna visar att, om vi sänker skatten för hushållen och höjer för industrin, kan vi antingen höja lönerna för alla med cirka två procent eller använda det till att sänka utsläppen ytterligare. Man kan säga att tillverkningsindustrins skatterabatter kostar svenskarna ungefär två procent av lönen.