År 2006 producerade svenskarna 20 miljoner ton avfall. Fram till 2030 beräknas mängderna öka med 75 procent. Ett gigantiskt dilemma och något som gör arbetet med avfallsminimering, att minska avfallets uppkomst från första början, oerhört angeläget.
Det finns flera styrmedel som fokuserar på de nedre delarna i avfallshierarkin, det vill säga materialåtervinning, energiåtervinning och bortskaffande. De styrmedel som fokuserar på förebyggande och återanvändning av avfall är dock lätta att räkna. För att råda bot på det jobbar nu en IVL- och Kth-baserad forskargrupp med att ta fram nya styrmedel. Totalt har de hittat 60 möjliga styrmedel och av dem har forskarna valt ut 15 stycken som de ska gå vidare med. Arbetet väntas vara klart om cirka två år. Då tar Naturvårdsverket över bollen.
Här är styrmedlen som kan bli verklighet i framtiden:
1) Riktade informationspaket mot hushåll och företag med exempelvis kampanjer kring källsortering. Avfallsklubbar för verksamheter där de kan träffas och utbyta idéer.
2) Råvaru- och materialskatt riktad mot fossila bränslen. Idag slår energiskatten mot vissa bränslen men inte mot andra. Syftet är att ta bort obalansen. Exempelvis tänker sig forskarna en skatt på sicka 4 000 kronor/ton för plast som går till förbränning . De ska även utreda en eventuell skatt på de material som inte är förnybara. Syftet är att minska användningen av jungfruliga råvaror.
3) Viktbaserad avfallstaxa för hushåll. Finns redan på vissa håll i landet Vilket inneburit minskade avfallsmängder.
4) Miljödifferentierad avfallstaxa för hushåll. Det innebär exempelvis en längre avfallstaxa om man källsorterar. Avfallsminimering för företag med krav på att de ska redovisa sina avfallsmängder samt sina planer för avfallsminimering och återvinning.
5) Reklam ja tack. Idag får man inte lägga direktreklam i postlådor med skylten reklam nej tack. Forskarna tänker sig en omvänd ordning när man bara få lägga direktreklam i postlådor med skylten reklam ja tack. Då minskar man mängden oadresserad direktreklam kraftigt. Studier i Norge visar reducerade nivåer på upp till 80 procent.
6) Återvinningscertifikat för det material som ska återvinnas. Innebär att tillverkare måste skaffa certifikat för den mängd avfall de ska återvinna. Forskarnas förslag är att man börjar med plast. Detta skulle kunna ersätta producentansvaret med en sanktionsgift på ca 4000 kronor/ton för den som håller sig inom sina certifikat.
7) Utvecklade insamlingssystem, exempelvis fastighetsnära insamling.
Idag måste många åka bil till återvinningcentralerna. Ett mer utvecklat insamlingssystem gör det lättare för konsumenter att källsortera. Forskarna vill också att det ska bli lättare att sortera olika materialfraktioner.
8) En klimatskatt på fossilt och brännbart avfall. Idag betalar man skatt för att elda olja, men gör man istället plast av oljan och för att sedan elda upp materialet är detta skattebefriat. Förslag: Lägg samma skatt på att elda plast som på att elda olja.
9) Skatt på förbränning av avfall för styrning mot ökad återvinning generellt.
10) Gör om elcertifikatsystemet så att det gynnar förnybara bränslen. Idag ingår inte exempelvis avfall i elcertifikatsystemet, men man borde kunna få elcertifikat även för detta.
11) Skatt på farliga kemikalier för att minska kemikaliemängden i varor och produkter.
12) Negativ märkning av varor med farligt kemikalieinnehåll. Ett krav på märkning om exempelvis en vara innehåller hormonstörande ämnen. Syftet: Att minska mängden farliga kemikalier i vårt avfall.
13) Förbättrad tillsyn för att minska mängden farligt avfall i det blandade industriavfallet. Då skulle industriavfallet bli lättare att behandla.
14) Ändrade momsregler med mer moms på produkter och mindre på tjänster. Syfte: Att få oss att konsumera tjänster istället för prylar som på sikt hamnar på sopberget.
15) Förbud mot förbränning av vissa återvinningsbara material för att öka återvinningen.
Fakta
Här hittar du hela rapporten
www.infra.kth.se/fms
Sök under publikationer för 2009.