Inga produkter i varukorgen.
Förnybart centralt för i EU:s energiomställning
Ledande tjänstemän med ansvar för energiomställningen inom EU förordar förnybar energi. De är mer tveksamma till kärnkraft. Det framgick vid en diskussion med företrädare för kommissionen. Men en företrädare för Polens elsektor menade att kärnkraften ändå kan spela en roll.
Foto: Adobe Stock
När mediaföretaget Euractiv ordnade ett seminarium om EU:s framtida elmix, var det tydligt att det är förnybart som gäller. Så här sa Helene Chraye, chef för enheten för energiomställningen på EU-kommissionens direktorat för forskning och innovationer.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Förnybart är det som behövs, om det finns ingen tvekan.
Kärnkraft ger också små klimatutsläpp. Men på en fråga om sin syn på det svarade Helene Chraye undvikande med att det innebär en ”helt annan inriktning”. Christopher Hurst, chef för projektdirektoratet hos Europeiska investeringsbanken EIB, var tydligare.
– Jag tror inte att vi kommer att finansiera kärnkraft inom den närmaste framtiden. Vi ser oss inte som en del i en sådan satsning, sa han under frågestunden som avslutade seminariet.
Kärnkraft inför 2050
Polen är ett av de länder som vill se kärnkraft som del av omställningen. Tomasz Dabrowski, ordförande för de polska energiproducenternas förening PKEE, sa att på kort sikt kan befintliga kärnkraftverk vara till nytta.
Men ny kärnkraft kan inte ge något bidrag inför 2030-målet, med tanke på hur lång tid det tar att få ett verk i drift. Däremot kan det få större betydelse framöver, inför målet att nå netto noll utsläpp till år 2050.
– Kanske kan vi få ny kärnkraft efter år 2035 eller kanske år 2040. Då kan det vara en del av lösningen inför år 2050, sa Tomasz Dabrowski.
Vätgas möjliggörare
Diskussionen handlade även om vätgasens roll i systemet. Helene Chraye berättade om planer på att låta vissa isolerade eller på andra sätt avskilda delar av unionen bli speciella vätgaslandskap. Hon hänvisade till skotska öar där det redan har skett.
Hon varnade också för att på förhand bestämma vad breda energilösningar som vätgas ska vara bra för.
– Vätgas är en möjliggörare och kan användas över flera områden, sa hon och nämnde även vätgasens roll inom tillverkande industri.
Ingen utanför
Debatten avslutades med kommentarer om att vad det än blir, så måste omställningen ske så att inte stora grupper hamnar på efterkälken.
– Det här måste göras till förmån för medborgarna och inte mot dem. Kostnaden för dem måste vara låg. Annars kommer vi att misslyckas, sa Pietro Menna, policyexpert på kommissionens energidirektorat.
– Ingen ska lämnas utanför, det måste respekteras, sa Tomasz Dabrowski.
