Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Så jobbar Lund för mer hållbara transporter

Transport Lund fick nyligen pris som Sveriges bästa kommun på hållbara transporter – för femte året i rad. Per Eneroth, gatuchef i kommunen, förklarar hur det är möjligt och delar med sig av sina erfarenheter.

Så jobbar Lund för mer hållbara transporter
Innovativ cykelbana som testas i Lund. Foto: Per Eneroth

Få olyckor och förhållandevis låg miljöbelastning är några av de parametrar som ingår när det ska avgöras vilken kommun i Sverige som är bäst på hållbara transporter. Och i år gick priset – som Miljö & Utveckling tidigare har berättat om – till Lunds kommun för femte året i rad.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Startade redan 1969

Per Eneroth. Foto: Kristina Strand Larsson

När Miljö & Utveckling ringer upp gatuchef Per Eneroth står det snart klart att bakom framgången finns en mix av samverkan, öppenhet för innovationer och en stor långsiktighet.

– 1969 fattades ett beslut om att inte bygga om staden för att skapa stora trafikleder. Det där beslutet har varit en ledstjärna sedan dess. Det har gjorts centrumplaner och utredningar för att främja annat resande än bilresande i stadskärnan, berättar han.

Lunds strategi för hållbara transporter

Så småningom fick staden sin ”LundaMaTs”, en strategi för ett miljöanpassat transportsystem. Den har sedan dess uppdaterats två gånger, 2009 och 2014. 2014 togs ett stort kliv i och med att man lämnade det traditionella perspektivet att dela in strategin efter fordonsslag.

– Vi har breddat perspektivet rejält. Det är mer av en samhällsbyggnadsstrategi som inte bara handlar om färdmedel, utan om det regionala resandet, verksamhetstransporter, levande stadskärna, byarnas utveckling, innovationer och hur vi ska dra nytta av att Lund växer, säger Per Eneroth.

Bygg i rätt ordning

Fakta

Tre tips för mer hållbara resor

1. Det viktigaste för en långsiktig strategi är att ha en politisk enighet. Det gäller att ta beslut om mål som är så övergripande att de inte går att ifrågasätta. När det kommer ner i åtgärder kan det bli partipolitik i det hela. Det gäller att hitta nivån där man skriver så allmänt om sin strategi att alla kan skriva under på den.

2. Samverka med andra. Vägen framåt bygger på bra samverkan. Vi har en grupp med ”hangarounds”, alla möjligai vår närhet som jobbar med hållbart resande, som kommuner och Skånetrafiken. Vi träffas en gång om året och lär oss av varandra. Det har varit väldigt viktigt för oss.

3. Våga är viktigt. Våga mer! Vi har till exempel lagt en minirondell i en korsning, målat en cirkel i mitten bara, och det funkar bra. Våga pröva nytt utan att göra långa konsekvensanalyser.

Ett praktiskt exempel är att vara noggrann när det är dags att bygga nytt.

– Man sätter mycket av strukturen redan från början när man bygger nytt. Oavsett om det gäller boende eller arbetsplatser, så har man störst möjlighet att påverka resandebeteendet när någon flyttar. Vi lägger mycket kraft på det, att etablera rätt beteende från början, säger Per Eneroth.

Vänder på turordningen

Det handlar inte om att ta bort bilvägar. För ska till exempel 50 000 personer in i en ny stadsdel, så är det uppenbart att det blir en hel del bilresor även om andelen är låg.

– Det är inte så att vi inte bygger ut vägnätet, men det ska göras på rätt sätt och i rätt ordning.

Vill etablera ”rätt” resvanor

Ofta går utbyggnader till så, att bilvägen byggs först. Sedan flyttar människor in i husen och sist kommer cykelvägar och busshållplatser. Men enligt erfarenheter från Lunds kommun är det inte den bästa modellen.

– När cykelvägarna väl kommer har de boende redan etablerat sina resvanor.

Det är förklaringen till att Lund redan invigt sin nya spårväg, långt innan det finns folk som behöver åka.

– Många kanske tycker att det är udda att vi bygger spårväg till ett område som inte är klart. Vi har inte underlag för vår spårväg idag, men vi vill att den pushar på, att den finns där redan när de första husen byggs, säger Per Eneroth.

Har ni några belägg för att det här fungerar?

– Vi vet att man har större tendens att ändra sitt beteende om systemen är utbyggda redan när man flyttar in. Och om det finns en säkrad kollektivtrafik så ökar det värdet på marken. Attraktiviteten hos exploatörerna ökar, säger Per Eneroth.

Byggkaos som verktyg

Bygget av spårvägen har utnyttjats på ännu ett sätt, avslöjar Per Eneroth. Byggkaoset i centrala Lund, som blev en följd av att spårvägen skulle fram, har helt enkelt stoppat upp trafiken och tvingat bilisterna att vänja sig vid andra vägar.

– Vi var med i ett utvecklingsprojekt som analyserade nyttorna av att sälja in hållbart resande när det var stökigare i stan, alltså under byggtiden. Vi har fått en väldigt positiv effekt på det. När vi instruerade vår entreprenör sade vi att det gällde att leda om cykeltrafiken i första hand och bilen i andra hand. Och mycket av trafiken som ändrades när vi byggde om har inte kommit tillbaka, säger han.

Ni talar mycket om innovation, ge exempel på det!

– Vi har ju försökt att hela tiden ha ett arbetssätt där vi identifierar och främjar att man vågar prova nya saker, vågar testa. Däremot har vi inte haft en idébank på det sättet som många förknippar med innovation, utan det har varit en del av verksamheten. Det kan handla om att dra en cykelväg annan väg, eller skylta på ett annat sätt. Vi har varit uppmärksamma på att identifiera möjligheterna, säger Per Eneroth.

Han berättar om ett tydligt exempel, en gata som leder ned till centrala Lund. Eftersom den går genom kulturkvarteren så är den belagd med smågatsten, en avskräckande beläggning för många cyklister.

– Vi har gjort cykelfält i cykelvänlig gatsten, och där körfältet blir extra smalt har vi cykelfält som går tvärs över hela gatan. När man kommer körande med bil måste man liksom köra över cykelbanan för att komma vidare. På så sätt ger vi cyklisten lite mer mandat att ta för sig i gaturummet. Vi har haft det i tre år, och vi har inte sett att det har lett till olyckor eller otrygghet. Det fungerar väldigt bra.

Måste hitta balansen

Per Eneroth menar att trafikplanering handlar om att balansera transportsystemet, så att det i varje läge blir lätt att välja den mest hållbara resan.

– Det handlar inte bara om att pusha, utan om att erbjuda. Men det kanske inte funkar alltid, och då får man ta till lite hårdare metoder som att ta bort parkeringsplatser eller så, säger han.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.