Så jobbar Lund för mer hållbara transporter

– 1969 fattades ett beslut om att inte bygga om staden för att skapa stora trafikleder. Det där beslutet har varit en ledstjärna sedan dess. Det har gjorts centrumplaner och utredningar för att främja annat resande än bilresande i stadskärnan, berättar han.

Lunds strategi för hållbara transporter

Så småningom fick staden sin ”LundaMaTs”, en strategi för ett miljöanpassat transportsystem. Den har sedan dess uppdaterats två gånger, 2009 och 2014. 2014 togs ett stort kliv i och med att man lämnade det traditionella perspektivet att dela in strategin efter fordonsslag.

– Vi har breddat perspektivet rejält. Det är mer av en samhällsbyggnadsstrategi som inte bara handlar om färdmedel, utan om det regionala resandet, verksamhetstransporter, levande stadskärna, byarnas utveckling, innovationer och hur vi ska dra nytta av att Lund växer, säger Per Eneroth.

Bygg i rätt ordning

Ett praktiskt exempel är att vara noggrann när det är dags att bygga nytt.

– Man sätter mycket av strukturen redan från början när man bygger nytt. Oavsett om det gäller boende eller arbetsplatser, så har man störst möjlighet att påverka resandebeteendet när någon flyttar. Vi lägger mycket kraft på det, att etablera rätt beteende från början, säger Per Eneroth.

Vänder på turordningen

Det handlar inte om att ta bort bilvägar. För ska till exempel 50 000 personer in i en ny stadsdel, så är det uppenbart att det blir en hel del bilresor även om andelen är låg.

– Det är inte så att vi inte bygger ut vägnätet, men det ska göras på rätt sätt och i rätt ordning.

Vill etablera ”rätt” resvanor

Ofta går utbyggnader till så, att bilvägen byggs först. Sedan flyttar människor in i husen och sist kommer cykelvägar och busshållplatser. Men enligt erfarenheter från Lunds kommun är det inte den bästa modellen.

– När cykelvägarna väl kommer har de boende redan etablerat sina resvanor.

Det är förklaringen till att Lund redan invigt sin nya spårväg, långt innan det finns folk som behöver åka.

– Många kanske tycker att det är udda att vi bygger spårväg till ett område som inte är klart. Vi har inte underlag för vår spårväg idag, men vi vill att den pushar på, att den finns där redan när de första husen byggs, säger Per Eneroth.

Har ni några belägg för att det här fungerar?

– Vi vet att man har större tendens att ändra sitt beteende om systemen är utbyggda redan när man flyttar in. Och om det finns en säkrad kollektivtrafik så ökar det värdet på marken. Attraktiviteten hos exploatörerna ökar, säger Per Eneroth.

Byggkaos som verktyg

Bygget av spårvägen har utnyttjats på ännu ett sätt, avslöjar Per Eneroth. Byggkaoset i centrala Lund, som blev en följd av att spårvägen skulle fram, har helt enkelt stoppat upp trafiken och tvingat bilisterna att vänja sig vid andra vägar.

– Vi var med i ett utvecklingsprojekt som analyserade nyttorna av att sälja in hållbart resande när det var stökigare i stan, alltså under byggtiden. Vi har fått en väldigt positiv effekt på det. När vi instruerade vår entreprenör sade vi att det gällde att leda om cykeltrafiken i första hand och bilen i andra hand. Och mycket av trafiken som ändrades när vi byggde om har inte kommit tillbaka, säger han.

Ni talar mycket om innovation, ge exempel på det!

– Vi har ju försökt att hela tiden ha ett arbetssätt där vi identifierar och främjar att man vågar prova nya saker, vågar testa. Däremot har vi inte haft en idébank på det sättet som många förknippar med innovation, utan det har varit en del av verksamheten. Det kan handla om att dra en cykelväg annan väg, eller skylta på ett annat sätt. Vi har varit uppmärksamma på att identifiera möjligheterna, säger Per Eneroth.

Han berättar om ett tydligt exempel, en gata som leder ned till centrala Lund. Eftersom den går genom kulturkvarteren så är den belagd med smågatsten, en avskräckande beläggning för många cyklister.

– Vi har gjort cykelfält i cykelvänlig gatsten, och där körfältet blir extra smalt har vi cykelfält som går tvärs över hela gatan. När man kommer körande med bil måste man liksom köra över cykelbanan för att komma vidare. På så sätt ger vi cyklisten lite mer mandat att ta för sig i gaturummet. Vi har haft det i tre år, och vi har inte sett att det har lett till olyckor eller otrygghet. Det fungerar väldigt bra.

Måste hitta balansen

Per Eneroth menar att trafikplanering handlar om att balansera transportsystemet, så att det i varje läge blir lätt att välja den mest hållbara resan.

– Det handlar inte bara om att pusha, utan om att erbjuda. Men det kanske inte funkar alltid, och då får man ta till lite hårdare metoder som att ta bort parkeringsplatser eller så, säger han.