Företag missar konkurrensfördelar

Undersökningen visar att flesta företagen ser miljöarbete både som en affärsmöjlighet och ett sätt att minimera risker. Däremot behöver inte ett jakande svar på påståendet ”miljö är en affärsmöjlighet” hänga ihop med vad man gör i verkligheten.

– De flesta säger att de ser miljö som en affärsmöjlighet och en riskminimering, men när man tittar på hur de faktiskt agerar är det få som gör mer än de absolut måste. De som anser att miljö är en affärsmöjlighet arbetar i samma omfattning med miljöfrågor som de företag som inte tycker det, berättar Emil Andersson och Magnus Gunnarsson, studenter i företagsekonomi vid Umeå universitet, som genomfört studien.

Minimigräns

Nästan alla 68 företag från olika branscher som deltagit i undersökningen anser dock att vissa delar i miljöarbetet är nödvändigt för deras överlevnad.

– Vad minimigränsen är verkar vara väldigt branschspecifikt, men många har exempelvis nämnt ISO 14 000 som något absolut nödvändigt. Att hantera farligt avfall på ett bra sätt och ha en miljösäker kemikaliehantering är också något som många värderar som väldigt viktigt för att de ska klara sig bra på marknaden, säger Emil Andersson.

Det nödvändiga

Just när det gäller certifieringar och produktmärkningar gör dock få av företagarna mer än de tycker är absolut nödvändigt. Men för mindre formella åtgärder som är lätta att genomföra, exempelvis källsortering och energibesparing gör man lite mer än marknaden och myndigheterna kräver.

– Det skulle kunna bero på att kostnaderna för märkning och certifiering är hög, men att återvinna papper, utbilda personal i miljöfrågor, eller upprätta en miljöpolicy är sådant som varken kostar mycket pengar eller är särskilt tidskrävande, menar Emil Andersson och Magnus Gunnarsson.

Ökade krav

Generellt upplever företagarna att miljökraven ökat och marknaden, det vill säga kunderna och konkurrenterna, är den viktigaste anledningen till det.

– Det verkar som att branschen i sig driver miljöarbetet mer än vad myndigheterna gör. Vi trodde att myndigheterna skulle vara den största intressenten, men det visade sig istället vara kunderna och konkurrenterna, säger Emil Andersson.

Bland de som svarat på undersökningen var de tillverkande företagen mer myndighetsstyrda än tjänsteföretagen. De ansåg att myndigheter, ägare och långivare hade större inflytande på deras miljöarbete än genomsnittet.

– Det kan bero på att tillverkande företag styrs mer av myndighetsrestriktioner eftersom deras verksamhet ofta är mer miljöförstörande än exempelvis tjänsteföretagens, konstaterar Magnus Gunnarsson.

Medarbetare, media och miljöorganisationerna ställde däremot inga krav som företagarna värderade särskilt högt. Inte heller leverantörerna eller de som bodde nära företaget.

Fakta: