M&U granskar: Så bra är Bra Miljöval Elenergi

En mycket liten andel av intäkterna går till de miljöprojekt som Naturskyddsföreningen marknadsför sin märkning med. Samtidigt ifrågasätter flera forskare den klimatnytta som Bra Miljöval Elenergi innebär. Parallellt med det används märkningen i såväl i företagens klimatmarknadsföring som utsläppsredovisningar.

Men innan vi går vidare behövs först en beskrivning av hur systemet bakom märkningen fungerar. Och som det mesta som har med energi att göra är det komplext. Bra Miljöval Elenergi har funnits sedan 1995 och står enkelt förklarat på två ben. Det ena benet är krav på de produktionsanläggningar som levererar den miljömärkta elen. Det är krav på anläggningar som producerar vindenergi, solenergi, biokraft och vattenkraft och handlar om allt från att det ska finnas vandringsleder för fisk i vattenkraft till att vindkraft inte ska placeras i naturskyddsområden.

Det andra benet handlar om de fonder för miljöåtgärder som Naturskyddsföreningen har och som får in medel från märkningen. Det är tre fonder: Energifonden, Skogsfonden och Miljöfonden. Fonderna finansierar bland annat projekt som främjar biologisk mångfald och energieffektivisering.

En central del är också systemet med ursprungsgarantier, eller ursprungsmärkning, som Bra Miljöval Elenergi bygger på. Och det är här det börjar bli avancerat, så häng med.

Systemet med ursprungsgarantier har funnits sedan 2003 och regleras i svensk lag genom ett EU-direktiv. Det fungerar på så sätt att en elproducent erhåller elektroniska certifikat, eller ursprungsgarantier som det kallas, för mängden el de producerar med ett visst kraftslag. Ursprungsgarantin har en livslängd på 12 månader och köps och säljs på en öppen marknad i Europa. Systemet baseras på en tanke om att kunden ska kunna välja vilket energislag som elen man köper kommer ifrån. Som namnet skvallrar om ska ursprunget gå att garantera.

I verkligheten är det dock omöjligt att säga var den energi man får in i sitt eluttag har sitt ursprung då ”all el blandas” i energisystemet. Det går exempelvis att köpa ursprungsmärkt solenergi från Mallorca och säga att det är den man använder i Kiruna.

Trots detta är det vanligt bland företag att använda sig av systemet när de räknar på sina utsläpp och i sin klimatmarknadsföring. Gröna ursprungsgarantier ger låga utsläpp och 100 procent förnybar el lyder det ofta.

En som är skarpt kritisk till hur systemet med ursprungsgarantier används i hållbarhetssammanhang är Erik Dotzauer. Han är adjungerad professor inom energisystem vid Gävle högskola och arbetar även som styrmedelsexpert på energibolaget Stockholm Exergi.

– Det handlar egentligen om att man köper grön statistik. Den som vill visa upp en grön redovisning kan köpa ursprungsgarantier från exempelvis vind- och vattenkraft. De övriga får bokföringsmässigt den statistik ”som blir över”, det som kallas residualmix. I grunden handlar det om omfördelning av statistik och rent pappersarbete efter att den verkliga produktionen och användningen i systemet redan har hänt. Det gör ingen större skillnad för klimatet och miljön, förklarar han.

Erik Dotzauer är inte ensam om sin kritik. Fyra andra forskare inom miljö- och energisystem som Miljö & Utveckling pratat med för samma resonemang. En av dem är Lars J Nilsson, professor inom miljö- och energisystem vid Lunds universitet. Han är framför allt kritisk till det faktum att systemet används i företags klimatanalyser, och jämför det med klimatkompensation som kritiserats i media under de senaste åren.

– Det är problematiskt. Man har sina egna utsläpp, sedan köper man ursprungsgarantier för att kompensera för sina utsläpp. Det kan liknas vid kompensation genom trädplantering, som är en annan tveksam åtgärd. Det resonemanget blir ohållbart i en verklighet där vi ska gå mot nollutsläpp.

Det låter som greenwashing?

– Ja, det tycker jag också. Men många gör det under Science Based Targets initiative som tillåter det här.

Science Based Targets initiative, SBTi, är ett initiativ som hjälper företag att sätta vetenskapsbaserade klimatmål. Men nu har även de uppmärksammat problematiken. I en vetenskaplig artikel som publicerats i tidsskiften Nature påverkar ursprungsgarantier inte utsläppen, vilket har fått SBTi att se över sina regelverk.

Erik Dotzauer, som är insatt i ämnet, säger att det dock är högst osäkert om SBTi kommer att ändra sina regelverk då det är många krafter som vill att systemet ska finnas kvar.

– Elbolagen vinner på det eftersom de kan sälja ”grön” el och företagen vinner på det eftersom de kan visa upp ”gröna” miljöredovisningar.

Vem är förlorare?

– Ja, det är ju klimatet och miljön.

Ett argument för att systemet gynnar klimatet och miljön är att om fler köper ursprungsgarantier från förnybar energi, kan användningen av fossila bränslen som kol minska. Dessutom ger det extra pengar till producenter av förnybar energi att investera i nya kraftverk och utveckla sin produktion. Enligt Erik Dotzauer är det ett argument som inte håller.

– Det är ingen utveckling som vi sett de första 20 åren. För även om man plockar ut det gröna som säljs via ursprungsgarantier, så finns det fortfarande mycket grönt kvar i residualmixen. Det är mycket annat som driver utvecklingen av förnybar energi, men inte det här systemet, säger han.

Men det ger ändå en intäkt till producenter av förnybar energi?

– Ja, det är en intäkt och tanken är att det ska driva investeringar. Men priset är så pass lågt i förhållande till den totala elkostnaden. Så det spelar inte någon större roll, säger Erik Dotzauer.

Så vad säger elproducenterna av förnybar energi, alltså de som får in pengarna och ska investera? Miljö & Utveckling frågade Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi.

– Mitt korta svar är nej, det avgör inga investeringar, säger han.

Trots att ursprungsmärkning genererar en viss intäkt för Göteborg Energi, är även han kritisk till hur systemet fungerar och används.

– Ett problem är att priset på ursprungsmärkt el varit förhållandevis låg. Vi pratar om enstaka öre per kilowattimme. Därför säger många också att det är en ”no brainer”. Om du köper el, så lägg till ursprungsmärkningen för det kostar nästan ingenting, säger han.

Vad innebär det för hållbarhetsarbetet?

– Det är väldigt problematiskt. Eftersom det handlar om väldigt lite pengar, kan vi också konstatera att det händer väldigt lite i systemet. Att det dessutom är tillåtet att redovisa sin klimatpåverkan utifrån vilken typ av ursprungsmärkning man har köpt gör det ännu mer problematiskt, säger han.

Varför då?

– För man kan vara helt beroende av fossila kraftslag, men sedan köpa förnybar ursprungsmärkt el och redovisa absolut noll i klimatpåverkan.

Redovisar ni också så?

– Ja, i vissa delar. Eftersom vår klimatredovisning påverkas av vårt val, ”måste” vi välja ursprungsmärkt el för att inte straffas ut redan på pappret. Samma logik sker på de flesta företag, men desto färre förstår hur lite valet faktiskt påverkar systemet. Det är klimatskadligt då organisationer missar hela stapeln för klimatpåverkan från sin elanvändning och prioriterar åtgärder utefter det. Trots att det kanske är den största källan till klimatpåverkan man har, säger han.

Tillbaka till vad den här artikeln handlar om – Bra Miljöval Elenergi. En central del av märkningen är alltså systemet med ursprungsgarantier, ett system som kritiseras av flera experter för att inte leda till någon större hållbarhetsnytta. För att ta reda på Naturskyddsföreningens inställning till systemet ringde Miljö & Utveckling upp Jesper Peterson, enhetschef på Bra Miljöval Elenergi.

Flera experter kritiserar ursprungsgarantier som er märkning bygger på. Vad är din inställning till systemet?

– Jag vet vad de pratar om, och vi använder det i botten för att kunna peka på ett ursprung. Men vi jobbar med miljömärkning, och det är något helt annat. Vi har en tjock bibba med kravställningar och annat, så ursprungsgarantier är bara en del av allt vi gör.

Men vad tycker du om systemet, er märkning bygger ändå på det?

– Jag tycker att det är bra att man har signalvärden. Det är en byggsten, som säkert kan förbättras. Men nu är det vad som finns, och vi följer de regler och riktlinjer som finns.

Många företag marknadsför el som de märker med Bra Miljöval med att det är 100 procent förnybart. Men i verkligheten går det ju inte att säga. Vad tänker du om det?

– Vi går generellt inte in i företagens marknadsföring om det inte är uppenbara fel, eller inte handlar om vår produkt.

Men ni marknadsför också med 100 procent förnybar el?

– Vad menar du med 100 procent förnybar? Vi säger 100 procent miljömärkt el.

Fast på er hemsida står det 100 procent förnybar?

– Ja, det är ursprunget som vi får via ursprungsgarantier.

Men tycker du inte att det är problematiskt?

– Om det är fel i marknadsföringen borde du prata med den myndighet som har tillsynen.

Jesper Peterson tycker inte att man ska lägga för stor vikt vid ursprungsmärkningarnas del i Bra Miljöval Elenergi. Han trycker i stället på Naturskyddsföreningens kravställningar på produktionsanläggningarna, samt på de fondpengar som miljömärkningen genererar.

Men även vad gäller de delarna går hållbarhetsnyttan att ifrågasätta. Det menar åtminstone Erik Dotzauer som börjar i den första änden – kraven på produktionsanläggningarna. Tidigare kunde anläggningar från Sverige, Norge, Finland och Danmark godkännas. Men sedan kraven uppdaterades 2021 kan nu förnybar elproduktion i nästan hela Europa godkännas.

– Kraven är verkningslösa eftersom det finns så många anläggningar som redan uppfyller dem. Det innebär att kraven har låg styreffekt. Det finns inget företag som tänker att, nu bygger jag om mitt vattenkraftverk eller vindkraftverk för att det ska kunna märkas med Bra Miljöval. Att bredda upptagningsområdet till nästan hela Europa gör det hela värre, säger Erik Dotzauer.

För att få en annan forskares syn på saken frågade Miljö & Utveckling Fredrik Hedenius, som forskar inom energi och klimat vid Chalmers tekniska högskola. Vid ett första samtal vill han inte uttala sig, men efter några dagar återkommer han med sin syn på saken.

– Jag instämmer i stort med Eriks resonemang, säger han.

Han ifrågasätter framför allt kraven på vattenkraft, varifrån 74 procent av den miljömärkta elen kom från 2022. Enligt kraven får endast vattenkraft som byggdes innan 1996 godkännas.

– Det innebär att vi miljömärker sådant som redan finns, vilket inte ger några incitament vid nybyggnation. Med andra ord händer det i verkligheten ingenting. Bara att producenter av vattenkraft får en liten extra inkomst, och att företag kan säga att de är bra för miljön, säger han.

Jesper Peterson på Naturskyddsföreningen håller inte med, utan menar att kraven på produktionen av el gör stor skillnad.

– Vi har tuffa krav som vi följer upp varje år med en extern revisor. När det kommer till vattenkraft så kan den orsaka stor miljöskada på våra älvar och vattendrag. Vårt mål är att säkerställa att den gör så lite skada som möjligt, säger han.

Den andra delen av Bra Miljöval Elenergi handlar om fonderna. Här kommer också begreppet additionalitet in, vilket enligt Naturskyddsföreningen är en central del av märkningen. Det innebär enkelt förklarat att märkningen ska leda till en ytterligare konkret miljönytta. Enligt Naturskyddsföreningen är det alltså främst fonderna, och inte kraven på anläggningarna, som är den viktigaste delen för att skapa additionalitet.

Men även den delen möter kritik från forskningen. Erik Dotzauer menar att en mycket liten andel av kostnaden för Bra Miljöval Elenergi går till fonderna. Och när Miljö & Utveckling tar en närmare titt på sifforna, framgår det att Erik Dotzauers resonemang stämmer.

2022, som är den senaste resultatrapporten att ta del av, såldes 10 133 gigawattimmar miljömärkt el. Av intäkterna gick 23,8 miljoner kronor till fonderna. Elbolagen tar olika mycket för att sälja el märkt med Bra Miljöval, men genom en koll hos några av elbolagen framgår att det varierar mellan 1 och 15 öre extra per kilowattimme för el märkt Bra Miljöval.

Detta innebär att mindre än 0,24 öre per kilowattimme avsattes till miljöåtgärder, eller knappt 5 procent av den kostnad som kunderna betalar extra för el märkt med Bra Miljöval. Resten gick till elbolagen, Naturskyddsföreningen och kostnader för ursprungsgarantier. Ser man till den totala elkostnaden, framgår det att endast cirka en promille går till fonderna (se närmare uträkningar i faktaruta)

– Det är en extremt liten andel, vilket gör additionaliteten mycket svag, säger Erik Dotzauer.

Men det är ju ändå pengar som går till miljöförbättrande åtgärder?

– Ja, och det kritiserar jag inte. Men kan du lägga en promille av din kostnad på miljöåtgärder, och sedan gå ut på stan och skryta över att du är en miljöhjälte? Det lutar åt greenwashing, säger han.

Erik Dotzauer har försökt få Naturskyddsföreningen att skärpa kraven. Hans viktigaste inspel är att kraven ska rikta sig mot elanvändningen snarare än mot elproduktionen, och han har skickat in remissvar med konkreta förslag på hur det kan gå till.

– Att ställa krav på produktionen av el är lite förlegat, då utvecklingen redan går mot förnybar energi. Att i stället ställa krav på elanvändningen, till exempel genom att kräva att konsumenten ska kunna styra och flytta sin användning över dygnet skulle ge verklig effekt, säger han.

Men Naturskyddsföreningen säger nej till Erik Dotzauers förslag.

Hur kommer det sig tror du?

– Min bild är att de anpassar sig efter elbolagen. Naturskyddsföreningen och elbolagen har ett gemensamt intresse av att försäljningsvolymen Bra Miljöval el blir så stor som möjligt, för att få in så mycket pengar som möjligt. En skärpning av kraven skulle försvåra för elbolagen och därmed minska deras intäkter. Rent objektivt är det svårt att se någon annan anledning, säger han.

Jesper Peterson, på Bra Miljöval, slår ifrån sig kritiken och säger att Naturskyddsföreningens främsta intresse är att värna om klimatet och miljön, och att de inte springer efter elbolagen.

Enligt uppgifter från Naturskyddsföreningens presstjänst har det under de tre senaste åren gått fyra gånger så mycket pengar till fonderna jämfört med avgifter från elbolagen, eller licenstagarna som de också kallas. Med andra ord finns största delen av kostnaderna och intäkterna för Bra Miljöval hos elbolagen. Som tidigare nämnt går knappt 5 procent av kostnaden för märkningen till fonderna. Eller – om man jämför med den totala elkostnaden – cirka en promille.

Det är en ganska liten andel. Hur ser du på det?

– Totalt blir det ju 25 miljoner kronor, och det är inte lite pengar. Vi hade såklart önskat att det var mer, men det måste också fungera på marknaden.

Men det är lätt att få uppfattningen att en ganska stor andel går till fonderna, utifrån hur märkningen marknadsförs?

– Jag lägger ingen värdering kring vad elbolagen tar ut för produkten. Vi har inga krav på vilka nivåer man ska hålla sig inom, utan det är ett frivilligt system. Det är så märkning av el fungerar.

Men blir det inte lite fel i budskapet?

– 25 miljoner kronor är som sagt inte lite.

Ser du anledning att börja ställa krav på elanvändningen?

– Har du pratat med Erik?

Ja, han menar att det skulle driva utvecklingen snabbare.

– För att minska energianvändningen så har vi våra fonder, där en del av pengarna går till energieffektivisering. Men det blir svårt för oss att ställa krav på våra kunders kunder. Vi vet inte riktigt hur det skulle gå till systemmässigt, med mätning och uppföljning. Däremot är det ingenting som hindrar att elbolagen jobbar med det, säger Jesper Peterson.

Som konstaterat går det inte att bevisa att Bra Miljöval Elenergi skapar någon klimatnytta. Trots det används märkningen när såväl elbolag som företag marknadsför sitt klimatarbete. På sina hemsidor basunerar de ut argument som att Bra Miljöval Elenergi garanterar 100 procent förnybar energi med nollutsläpp. I företagens hållbarhetsredovisningar används märkningen samtidigt som ett argument för att redovisa låga klimatutsläpp.

På Naturskyddsföreningens hemsida fanns det, fram till nyligen, en vägledning om klimatpåverkan för el som är märkt med Bra Miljöval. Men när Miljö & Utveckling bad om att få ta del av vägledningen, togs informationen från hemsidan bort av Bra Miljövals presstjänst, med argumentet att det är ”inaktuell information”.

Hur ser du på att företag använder Bra Miljöval-märkt el när de räknar på sina utsläpp?

– Vi har inga riktlinjer kring hur man ska redovisa sina utsläpp, utan det är upp till varje företag. Men vi brukar säga att all energianvändning har en klimatpåverkan. Viss energianvändning har större, och viss mindre. Men vi ser såklart helst att man använder sig av beräkningar som myndigheter står bakom, säger Jesper Peterson.

Det finns företag som redovisar nollutsläpp, med hänvisning till märkningen. Vad tycker du om det?

– Vi gillar inte nollutsläpp eftersom det inte existerar, men vi har inga riktvärden kring det.

Erik Dotzauer, som i flera år kämpat för att få Naturskyddsföreningen att skärpa sina krav och bli tydligare i sin kommunikation, säger att han är förvånad över att de inte tar sitt huvudsakliga uppdrag på större allvar.

– Jag tycker att Naturskyddsföreningen borde vara mer miljökämpar, inte anpassa sig till kommersiella intressen. De har makten att driva förändring, men väljer i det här fallet att inte göra det.

Vad är risken med att hållbarhetsnyttan för Bra Miljöval Elenergi överdrivs?

– Att man köper sig fri från åtgärder som gör skillnad på riktigt. Man kan ju säga att vad spelar det för roll?

Utvecklingen av förnybar energi går ju ändå fort framåt. Men jag vet företag som vägt mellan åtgärder för att energieffektivisera, eller att köpa den här gröna statistiken. Då väljer de den gröna statistiken för att det är billigare, avslutar Erik Dotzauer.

Här svarar elbolagen på kritiken mot Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval Elenergi.

Här kan du läsa om ETC El som med hållbarhet som argument väljer att lämna Bra Miljöval Elenergi.