Fiskguiden 2025: Här är fiskarna du kan äta med gott samvete

Fiskguiden 2025 För första gången på flera år får viss torsk grönt ljus i WWF:s Fiskguide. Samtidigt hamnar svenskodlad regnbåge på gult ljus, medan problemen med överfiske av sill och strömming består.

Fiskguiden 2025: Här är fiskarna du kan äta med gott samvete
Clupea harengus. Foto: Adobe Stock

WWF uppdaterar nu Fiskguiden och ger för första gången på flera år grönt ljus för torsk som fiskas med långrev utanför Island. Bakgrunden är att beståndet bedöms må bra och att förvaltningen följer vetenskapliga råd. Samtidigt skärps rekommendationerna för annan torsk, där flera bestånd nu flyttas till rött ljus.

– När bestånd efter bestånd kollapsar förlorar vi inte bara viktiga matfiskar, utan också arter som håller havet i balans. Alla arter är unika och bidrar till helheten, och när de försvinner blir ekosystemet mindre motståndskraftigt och mer sårbart, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF, i en kommentar.

Torsk som fiskas i Barents hav och Norska havet med långrev, nät och garn går från gult till rött ljus. Trålad torsk från samma områden ligger sedan tidigare på rött ljus, liksom torsk från Östersjön och stora delar av Atlanten.

Samtidigt får svenskodlad regnbåge gult ljus i årets uppdatering. Regnbågen står för merparten av den svenska matfiskproduktionen, men WWF pekar på brister i fiskfodrets hållbarhet och spårbarhet samt risker för sjukdomsspridning och rymningar från öppna kassar.

– Över 90 procent av all fisk vi äter kommer från bestånd som är endera överfiskade eller utnyttjade till sin gräns.  Klimatförändringar, försurning och förstörda livsmiljöer pressar haven ytterligare – men medvetna konsumenter kan göra skillnad, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, i en kommentar.

Lax som odlas i slutna, landbaserade system får fortsatt grönt ljus, eftersom risken för rymningar och smittspridning bedöms som mycket låg.

Strömmingen i egentliga Östersjön ligger kvar på rött ljus, och WWF varnar för att för högt satta kvoter fortsatt hotar bestånden. Majoriteten av den sill som säljs i Sverige är norsk vårlekande sill, som sedan tidigare har rött ljus. WWF pekar i stället ut höstlekande Nordsjösill och isländsk sommarlekande sill som bättre alternativ.

Fiskarna du kan äta med gott samvete

Fiskar med grönt ljus – bra val enligt WWF:s uppdaterade Fiskguide (december 2025)

Nya fiskar med grönt ljus

  • Torsk (Gadus morhua)
    Långrev, Island (Islandssockeln).
    Grönt ljus ges för ett välmående bestånd med effektiv förvaltning som följer vetenskapliga råd. (Ny utvärdering)
  • Lax (Salmo salar)
    Odlad i slutna landbaserade recirkulerande system (RAS), Europa.
    Kontrollerad odling med låg risk för rymningar och sjukdomsspridning. (Ny utvärdering)
  • Åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris)
    Tinor/fällor, Engelska kanalen.
    Fångstmetod med begränsad påverkan på ekosystemet. (Ny utvärdering)
  • Tonfisk skipjack (Katsuwonus pelamis)
    Spö- och linfiske, Indiska oceanen.
    Låg påverkan på ekosystemet och begränsad bifångst

Några populära fiskar med grönt ljus sedan tidigare

  • Alaska pollock (Theragra chalcogramma)
    Trål/bottentrål, Berings hav.
    Förbättrad beståndsstatus och fungerande förvaltning.
  • Sej (Pollachius virens)
    Pelagisk trål, Färöarna.
    Förbättrad beståndsstatus och relativt låg habitatpåverkan.
  • Kolja (Melanogrammus aeglefinus)
    Långrev, Island och Nordatlanten.
    Förbättrad beståndsstatus, men viss risk för bifångst.
  • Siklöja (Coregonus albula)
    Trål/bottentrål, Bottenviken.
    Småskaligt fiske med begränsat uttag och låg bifångstrisk.
  • Tonggol tonfisk (Thunnus tonggol)
    Lin- och spöfiske, Stilla havet.
    Begränsad påverkan på ekosystem och låg bifångst.
  • Vit tonfisk/albacore (Thunnus alalunga)
    Lin- och spöfiske, södra Stilla havet.
    Låg ekosystempåverkan, men behov av fortsatt förbättrad förvaltning.

Fakta: WWF:s Fiskguide omfattar omkring 100 arter och bygger på ett trafikljussystem där bedömningen utgår från fiskets påverkan på bestånd och ekosystem samt hur effektiv förvaltningen är. För odlade arter bedöms även resursanvändning och miljöpåverkan.

Gå till WWF:s fiskguide 2025

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste