– Glesbygden får betala. Skatter på bensin och el har en regional dimension. I norr är det kallare och fler kör längre sträckor. Dessutom blir utsläppsminskningen mycket liten, säger Bengt Kriström.
Ekonomiskt ohållbart
Ekonomiskt går ekvationen inte heller ihop, menar han. För att åstadkomma en märkbar sänkning av arbetsgivaravgifterna med pengar från skatter på koldioxid krävs mycket mer än vad som kan tas ut med till exempel skatten på bensin.
– Problemet är att man försöker växla en bred skattebas som arbetsgivaravgifterna mot en smal som skatten på koldioxid. Som vi räknade i skatteväxlingsutredningen går skatteväxlingen med koldioxid inte ihop för Sverige. Miljöproblemet är globalt och måste lösas med internationella samarbeten, säger Bengt Kriström.
Fram till år 2010 ska tre nya miljarder varje år tas ut med skatter på miljöområdet. Men industrin klarade sig från en höjning av elskatten den här gången. Många stora företag har sedan förut fått undantag med koldioxidutsläppen. Att minska koldioxidutsläppen från trafiken genom att höja skatten på drivmedel ytterligare tror Bengt Kriström inte på.
– Det blir svårt att komma åt det som återstår. Folk kommer att köra ändå, vad det än kostar.
Istället föreslår han vägtullar i Stockholm. Där utgör avgaserna ett verkligt hälsoproblem och han tror att det skulle gynna stockholmarna utan att ge några nackdelar för andra regioner.
publicerad 10 december 2002