Dagens M&U 21 november 2024

Med en dag kvar av FN:s klimatmöte Cop29 rapporteras om stora oenigheter kring det globala finansieringsmålet. Ett nytt utkast presenterades under torsdagsmorgonen, men saknar tydliga uppgifter om hur mycket rika länder ska bidra med till utvecklingsländer för att hantera klimatkrisen. EU:s klimatchef Wopke Hoekstra kritiserar texten som ”helt oacceptabel”.

Utvecklingsländer kräver 1300 miljarder dollar för klimatåtgärder, medan EU och andra rika länder ser 200–300 miljarder som rimligt. Samtidigt vill dessa länder bredda givarbasen till att inkludera Kina och gulfstaterna. Sveriges miljöminister Romina Pourmokhtari (L) betonade under en presskonferens på onsdagen att förhandlingar om vilka länder som ska bidra är avgörande innan en summa kan fastställas.

Sverige är den största bidragsgivaren per capita till FN:s Gröna klimatfond, enligt Romina Pourmokhtari. Hon pekar också på framsteg i förhandlingarna kring det globala anpassningsmålet och lyfte även Sveriges roll genom som riktar hälften av sitt bilaterala klimatbistånd till anpassningsåtgärder.

Sverige har även ingått samarbetsavtal med Nepal och Zambia under artikel 6, som reglerar internationellt samarbete och handel med utsläppsminskningar.

Läs ”Slutspurt på Cop29 – uppgifter om dödläge i förhandlingarna”

Ministerrådet avfärdar parlamentets avskogningsförslag

Vid ett möte mellan EU:s biträdande ambassadörer uttryckte en majoritet av medlemsländerna sitt motstånd mot de ändringar av avskogningsförordningen som EU-parlamentet under stor dramatik röstade igenom förra veckan. Det uppger Politico som varit i kontakt med fem diplomater med insyn i rådsförhandlingarna. Enligt Politico vill en stor majoritet av EU:s medlemsländer följa EU-kommissionens ursprungliga förslag, som endast innebär en ettårig försening av lagens införande.

Rådet bekräftade vid mötet sin ståndpunkt från oktober att lagens kärna, som kräver att företag spårar sina leveranskedjor för att motverka avskogning och människorättsbrott, inte ska ändras. Italien var det enda land som öppnade för diskussion om parlamentets förslag.

Beskedet är ett nederlag för EPP som tillsammans med höger- och ytterhögergrupper drivit fram förändringarna. Förhandlingar mellan EU:s institutioner om en kompromiss väntas nu bli svåra. En överenskommelse måste nås senast mitten av december för att förhindra att lagen börjar gälla som planerat den 30 december. Partigrupperna Renew och den gröna gruppen uppmanar nu EPP att dra tillbaka sitt förslag för att undvika kaos och rättslig osäkerhet. EPP varnar i sin tur för att oförändrade regler skulle skapa stora hinder för företag och lantbrukare.

Klimatklivet öppnar för snabba projekt

Naturvårdsverket öppnar en särskild ansökningsperiod för snabba klimatinvesteringar som kan färdigställas redan under sommaren 2025. Dessa projekt, som exempelvis byte av oljepannor till fossilfria alternativ som bergvärme eller flispannor, är mindre omfattande jämfört med de fleråriga projekt som normalt stöds av Klimatklivet.

Ansökningsperioden för dessa projekt är 17–24 januari 2025, och stödet riktar sig till investeringar som kan slutrapporteras senast i september samma år. Förutom värmesystem kan stödet även täcka elektrifiering inom jordbruket, såsom bevattningssystem och arbetsmaskiner.

Läs ”Frågor och svar om ansökningsperioder”

Nytt verktyg ska hjälpa fastighetsbranschen med CSRD

För att möta ökade rapporteringskrav enligt EU:s nya hållbarhetsdirektiv CSRD har IT-företaget EG A/S lanserat ett verktyg kallat Koldioxidkartan. Verktyget ska hjälpa fastighetsbolag att korrekt beräkna och rapportera sina utsläpp, särskilt inom scope 3, som omfattar indirekta utsläpp från värdekedjan.

Fastighetsbranschen står för en stor del av de globala utsläppen men saknar branschspecifika riktlinjer. Koldioxidkartan erbjuder därför en guide som anpassats för sektorns behov och inkluderar GHG-protokollets grunder, beräkningsmetoder, emissionsfaktorer och datahantering.

Läs ”Nytt verktyg ska hjälpa fastighetsbolag med CSRD

Klimatförändringar stärker Atlantens orkaner

En ny studie publicerad i Environmental Research visar att klimatförändringar har förstärkt 85 procent av orkanerna i Nordatlanten mellan 2019 och 2023. Orkanernas vindstyrkor har ökat med i genomsnitt 30 km/h. Studien kopplar upptrappningen till varmare havstemperaturer, orsakade av mänskliga utsläpp av växthusgaser.

I studien nämns orkanen Helene, som drabbade USA i augusti 2024 och dödade över 200 personer. Helena orsakade skador för upp till 250 miljarder dollar, vilket gör den till den dyraste orkanen i USA:s historia. Studien visar att havstemperaturerna i Nordatlanten har ökat med cirka 1 grad sedan 1900. Detta har gett stormarna mer energi, vilket även förklarar varför orkaner nu inträffar tidigare på säsongen och ger mer nederbörd än tidigare. Modellen uppskattar att utan klimatförändringar skulle orkanen Helene och flera andra stormar haft betydligt lägre intensitet.

Läs “Human-caused ocean warming has intensified recent hurricanes”

Finanssektorn kräver ambitiöst klimatfinansieringsmål vid Cop29

I ett öppet brev kräver nu inför Cop29:s avslutning flera finansaktörer i initiativ som Blended Finance Taskforce, Global Capacity Building Coalition och Glasgow Financial Alliance for Net-Zero, GFANZ, ett nytt, ambitiöst klimatfinansieringsmål. Enligt finansakltörerna behöver utvecklingsländer minst 2,4 biljoner dollar årligen för att nå de globala målen för klimatanpassning och minskade utsläpp. Som utvecklingsländer exkluderas i brevet Kina.

Det föreslagna finaniseringsmålet bör enligt aktörerna ersätta det tidigare löftet om 100 miljarder dollar per år från 2009, som nåddes först 2022. Enligt brevet krävs en blandning av offentlig och privat finansiering. Minst 1 biljon dollar, anser man, måste mobiliseras i den privata sektorn. Till exempel genom garantier som genererar mer kapital än traditionella utvecklingslån.