Storskaligt återbruk kan minska klimatpåverkan med 60 procent
Dagens M&U 20 januari 2025
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
En ny studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Bruka Halland visar att återbruk och renovering av byggnader, istället för rivning och nybyggnation, kan leda till stora klimatvinster och minskade avfallsmängder. Studien, som analyserade två skolor inför rivning eller ombyggnation, visar att bevarande av byggnadernas stomme kan minska klimatpåverkan med upp till 60 procent och avfall med nästan 80 procent.
Om strategier för återbruk och bevarande tillämpades på samtliga skolor i Halland, skulle detta enligt studien kunna spara 5 100 ton koldioxidekvivalenter årligen, motsvarande cirka sju procent av regionens klimatpåverkan från byggaktiviteter. Potentialen gäller även andra regioner och belyser vikten av cirkulärt byggande för att minska utsläpp, öka resurseffektiviteten och sänka kostnader.
– Utifrån erfarenhet och andra projekt så ser vi att två stora utmaningar är att få till en fungerande återbruksmarknad och att öka kunskapen och kompetensen i branschen. En enkät som genomfördes inom studien visar också att utsläppsminskningar, ökad resurseffektivitet och kostnadsbesparingar är viktiga drivkrafter för fortsatta återbruksarbetet, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL, till Dagens M&U.
Läs ” Återbruk och cirkulär affärsutveckling i den halländska bygg- och fastighetssektorn”
Analys: Donald Trump – så påverkas klimatarbetet av tillträdet
I kväll påbörjar Donald Trump sin andra mandatperiod som USA:s president. Något som väntas få omfattande konsekvenser för klimatpolitiken och det globala hållbarhetsarbetet. Donald Trump, som öppet har kallat klimatförändringar för en ”bluff”, planerar bland annat att dra tillbaka USA från Parisavtalet och minska federala åtgärder mot utsläpp. Detta innebär ett bakslag för internationella klimatinsatser och minskar pressen på andra länder att nå sina klimatmål.
Utträdet ur Parisavtalet, som skulle ta ett år att genomföra, innebär att USA inte längre behöver rapportera sina utsläpp och kan minska sitt ekonomiska stöd till utvecklingsländer. Donald Trump vill också att USA lämnar FN:s klimatkonvention, UNFCCC. Det möter dock flera juridiska hinder och kräver sannolikt godkännande från senaten.
Inrikes väntas Donald Trump satsa på ökad olje- och gasutvinning samt avskaffa viktiga klimatregler, som utsläppsstandarder för kraftverk och fordon. Samtidigt är det osäkert om han kommer kunna begränsa de gröna subventioner som infördes genom Inflation Reduction Act, IRA, då många republikanska delstater dragit stor nytta av dessa bidrag.
Donald Trumps administration väntas också slutligen slå ner på klimatvetenskap genom att begränsa federala forskningsmyndigheter som NOAA och EPA. Trots Donald Trumps hållbarhetsfientliga hållning tror vissa experter att motstånd från både kongressen och den bredare allmänheten kan bromsa hans planer och bevara vissa framsteg inom klimatpolitiken.
Upphandlingsmyndigheten uppdaterar verktyg för livscykelkostnadsberäkningar
Upphandlingsmyndigheten har uppdaterat sina verktyg för att beräkna livscykelkostnader, LCC, och göra det enklare för upphandlande organisationer att välja kostnads- och energieffektiva lösningar. Verktygen kan användas både i behovsanalyser och vid utvärdering av anbud, vilket gör dem till ett värdefullt stöd vid hållbara upphandlingar.
Verktygen kan också jämföra miljöanpassade alternativ med konventionella lösningar, vilket hjälper organisationer att väga kostnader mot miljömässiga fördelar. Förutom en generell kalkyl finns specifika verktyg för bland annat inomhus- och utomhusbelysning, storköksutrustning och modulbyggnader.
Endast 4 av 10 upphandlande organisationer uppgav i Nationella upphandlingsenkäten 2022 att de i hög utsträckning analyserar kostnader ur ett livscykelperspektiv. Bland regionerna var andelen högre, 53 procent, medan kommunerna låg på 35 procent. De nya verktygen innehåller uppdaterade beräkningsfaktorer och aktuella källor för att förbättra användarvänligheten och öka tillämpningen.
Uppdateringarna syftar till att stärka hållbarheten inom offentlig upphandling och minska kostnader och miljöpåverkan på lång sikt.
Läs mer om Upphandlingsmyndighetens LCC-verktyg
Nya riktlinjer föreslås för trovärdig klimatkompensation
Ett femtiotal aktörer från näringsliv, akademi och civilsamhälle har undertecknat ett öppet brev som kritiserar dagens användning av koldioxidkrediter och modeller för ”koldioxidneutralitet”. Som alternativ föreslås en ny, mer trovärdig strategi för klimatkompensation, där företag fokuserar på att finansiera klimatåtgärder utanför sina värdekedjor utan att göra ogrundade påståenden om neutralitet.
Den nya modellen betonar först och främst att företag måste minska sina egna utsläpp i linje med 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Därutöver uppmanas de att avsätta budgetar för att finansiera externa klimatprojekt, såsom skydd av skogar eller satsningar på förnybar energi i utvecklingsländer. Några viktiga steg för företage som lyfts fram är att beräkna och rapportera företagets utsläpp, utvärdera klimatprojektens kvalitet och vara transparenta i hur klimatfinansieringen genomförs.
Modellen, som stöds av organisationer som Gold Standard, WWF och Compensate Foundation, syftar till att motverka greenwashing och de begränsningar som undertecknarna menar att dagens klimatkompensationsmodeller innebär.
Läs ”Common ground: Credibly funding beyond value-chain climate action”
WEF i Davos: Företag uppmanas bli naturpositiva
I dag inleds World Economic Forum, WEF, i Davos. I samband med mötet släpps en ny rapportserie om naturpositiva strategier för städer och företag. Rapporten identifierar möjligheter värda 1,4 biljoner dollar globalt för att skydda biologisk mångfald och skapa ekonomisk resiliens. Den fokuserar på fyra sektorer – vindkraft, gruvnäring, hamnar och fordonsindustri.
Endast 12 procent av de så kallade Fortune 500-företagen har hittills satt mål för att stoppa eller vända förlusten av biologisk mångfald, och bara 37 procent av världens mest folkrika städer har strategier för att skydda naturen. Dessutom har investeringar i urbana naturområden minskat mellan 2018 och 2023. Rapporten lyfter att en bättre balans mellan ekonomiska och ekologiska mål är avgörande, eftersom över hälften av världens BNP är beroende av fungerande ekosystem.
Bland företagen som bidragit till rapporten finns Volvo Cars, Anglo American och Vattenfall. Dessa företag betonar i rapporten vikten av åtgärder som att minska utsläpp och resursslöseri, samt att främja samarbeten över sektorsgränser.
Enligt Akanksha Khatri, chef för Nature Action Agenda vid WEF, erbjuder rapporten konkreta strategier för företag att agera. Hon understryker att skydd av naturen inte bara är viktigt för klimatet utan också utgör en ryggrad för den globala ekonomin. WEF-mötet, som pågår till den 24 januari, sätter i år fokus på samarbeten för en hållbar och inkluderande framtid.
Hållbarhetsstrateg tar över samhällsutvecklingen i Skellefteå
Karin Degerfeldt tar den 1 mars över som Skellefteå kommuns nya chef för samhällsutveckling. Karin Degerfeldt är tidigare hållbarhetsstrateg och funktionschef på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Skellefteå där hon tidigare lett flera prisbelönta infrastrukturprojekt. År 2021 nominerades hon till ”Årets person inom hållbart samhällsbyggande” av Sweden Green Building Council.
Hållbarhet har varit en central del av ditt arbete under lång tid – hur planerar du att integrera och vidareutveckla det i din nya roll?
– Hållbarhet kommer även framöver att vara en central del av mitt arbete som chef för samhällsutveckling. Jag ser det som att jag bidrar med mina unika erfarenheter och perspektiv, och att det bidragit till att jag blev aktuell för rollen, säger hon till Dagens M&U.