Checklista: Så kan kommunens klimatarbete effektiviseras

För en tid sedan hälsade organisationen Klimatkommunerna alla nyvalda kommunpolitiker välkomna till sina uppdrag genom att publicera en guide för effektivt klimatarbete. I guiden kan läsaren hitta exempel på beslut som kommuner behöver ha på plats för att skapa ett effektivt och långsiktigt klimatarbete. I vägledningen har Klimatkommunerna också tagit fram framgångsfaktorer som identifierats.

Vägledningen börjar med det mest grundläggande – att sätta klimatmål. Här är rekommendationerna bland annat klimatmålet definierar omfattning, målår med basår samt en angiven minskningstakt. I vägledningen finns också en rad tips för hur man sätter etappmål.

– När det kommer till målen är det viktigt att göra en noggrann bakgrundsanalys av läget som man har. Att verkligen följa upp hur det ser ut i dag och sätta mål efter det, säger Maria Ivansson som är verksamhetsledare på Klimatkommunerna.

Exakt hur målen formuleras handlar enligt Maria Ivansson mycket om tycke och smak.

– Här ser vi en stor spridning bland kommunerna. Det handlar till exempel om vilket språk man använder, vilka årtal man väljer och hur mycket utsläppen ska minska. Det viktiga är att man sätter siffror på utsläppsminskningarna. Det räcker inte att säga att kommunen ska bli klimatneutral.

Fakta

Tips från Klimatguide för kommunpolitiker

Vad: Klimatguide för kommunpolitiker är en checklista för politiker som vill komma igång, effektivisera och förbättra kommunens klimatarbete.

Viktigaste tipsen:
– Sätt upp ambitiösa klimatmål som definierar omfattning, målår, basår och minskningstakt.
– Bryt ner klimatmålen i etappmål kring till exempel ökad elproduktoin, minskad energianvändning, minskad biltrafik och så vidare.
– Ta fram en energiplan som beskriver hur kommunen ökar sin självförsörjning av energi.
– Inkludera alla verksamheter i arbetet.
– Förtydliga ägardirektiv till kommunala bolag.
– Genomför en medborgardialog för att inkludera medborgarna i arbetet.
– Följ upp klimatarbetet och koppla klimatuppföljningen till årsredovisningen.
– Gör klimatarbetet till en del av kommunens lednings- och styrningsarbete.

Källa: Klimatguide för kommunpolitiker

När det kommer till siffror har det skett en viss harmonisering mellan kommunerna sedan det nationella målet om klimatneutralitet år 2045 sattes. Det ger en viss anvisning om vilka mål som är lämpliga och rimliga, menar Maria Ivansson.

– Sen har vi ett antal kommuner som sätter mål redan mot 2030. Det är ganska snart så det är väldigt ambitiöst. Det visar på en politisk vilja. Men då gäller det förstås också att man sätter till de resurser som krävs för att målen ska nås.

I näringslivet har många företag överträffat sina klimatmål vilket tyder på att de satte för låga mål från början.

– Det är något vi ofta kommunicerar till kommunerna. Att man ska vara ambitiös och att det är bra att sikta högt.

Under rubriken styrning och konsumtion i guiden ges ett antal råd kring upphandling, avfallsplaner och riktlinjer för måltider. Däremot saknas tips om hur man får kommuninvånarna att mäta sina utsläpp.

– Det finns än så länga inga bra sätt att följa upp det målet. Därför har inte tagit med det. Nu arbetar många kommuner med det ändå, bland annat har en del satt konsumtionsbaserade mål. Det är en viktig fråga men det är lite svårt att jobba med den.

En annan fråga som Klimatkommunerna driver är klimatbudgerar, något som en del kommuner arbetar med.

Hur fungerar en klimatbudget?

– En klimatbudget är nulägesbeskrivning över hur mycket koldioxid man kan släppa ut för att kunna målet för de globala utsläppen nedräknat till kommunnivå. Det ger en fingervisning om att det går alldeles för sakta. Sen är det än så länge väldigt få kommuner som använder sina klimatbudgetar fullt ut i sin styrning. En klimatbudget kräver ofta att en kommun ska minska med 15 till 16 procent per år. Och det är väldigt högt. Klimatbudget är oftast mest en kommunikationsmetod som visar att utsläppen minskar för långsamt.

Premium

Klimat