Lista: Klimatrådgivarens bästa tips för att sätta effektiva klimatmål

Samtidigt menar hon att det fortfarande är mycket kvar att göra. Inte minst då världen idag inte ser ut att nå Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Därför menar Sanna Romell att det inte räcker med att sätta upp klimatmål, utan att det gäller att fundera över hur. Här är hennes bästa tips:

1. Våga

– Det första steget är att våga sätta höga och ambitiösa mål. Många upplever att det är otäckt att hoppa på något som man inte fullt greppar. Men det handlar om ambitionen. Börja med att titta på de stora ramverken, som Parisavtalet, Agenda 2030 och Carbon Law och utgå från dem, eller ännu hellre – gå längre. Även om vi följer de ramverken är det inte säkert att vi lyckas, utan vi måste accelerera ytterligare. Egentligen går det inte att sätta för höga mål, säger hon.

2. Sätt absoluta mål

– Sätter vi mål kopplat till omsättning kommer utsläppen att öka, sätter vi för flummiga mål kommer det inte att fungera. Vi behöver absoluta mål, vilket innebär att klimatmålen ska prioriteras och inte vara beroende av hur investeringar och annat ser ut framöver.

3. Ta lärdomar från andra

– Kika in i varje bransch och ta erfarenheter av det som redan har skett, så att vi kan accelerera och lära av tidigare utmaningar och misstag. Prata med äldre generationer, yngre generationer, kunder och andra aktörer. Det finns många branscher, färdplaner och mycket kunskap att utgå från. Vi behöver inte uppfinna hjulet igen, utan det krävs att vi samarbetar, säger Sanna Romell.

4. Använd de verktyg som finns.

SBTi, Panorama, Fossilfritt Sveriges Färdplaner, GHG-protokollet och Business playbook är några av de verktyg som Sanna Romell uppmanar företag, kommuner och andra aktörer att använda sig av.

– Det finns jättemånga bra verktyg, och det kommer hela tiden nya. Inget är bättre än något annat, utan de kompletterar varandra. Det är populärt att använda SBTi och det är bra, men det är kanske fungerar bäst för de stora aktörerna. Till mindre aktörer rekommenderar jag även Business playbook, som är mer konkret att utgå ifrån utan att kräva inblandning från tredje part.

5. Grotta ner i data

– Många arbetar med spendanalyser, vilket ger ett schablonvärde på hur mycket utsläpp olika inköp innebär, men det är en förenkling av verkligheten. Rekommendationen är att gå in i rådata och analysera den för att komma fram till lösningar direkt kopplat till utsläpp. GHG-protokollet är en standard som alla kan använda sig av. Börja grotta enligt de scope och kategorier som presenteras där så går ni i linje med mest populära standarden på området.

6. Var kreativ

– Alla åtgärder kanske inte leder till den bästa lösningen. Men om vi prövar fem alternativ, kanske vi hittar två väldigt bra lösningar. Vi behöver vara kreativa och tänka nytt. Många som kommer till oss säger att ”vi har gjort allt”, men det finns alltid mer att göra. I stället för att byta ut bränsle, kanske man ska köpa in mindre bränsle genom att använda sig av transporter på ett annat sätt. Business as usal tar oss på fel väg även om vi sätter bra mål.

7. Titta på riskerna med att inte sätta klimatmål

– Det finns kommande lagkrav som vi tvingas att förhålla oss till. Det kommer bli dyrare att släppa ut, och dessutom ser vi att kraven från inköpare och kunder blir allt högre. Att inte sätta klimatmål och förhålla sig till klimatförändringarna innebär stora, inte minst ekonomiska, risker, säger hon.

8. Vägen mot målen är det viktiga

– Just nu är det mycket fokus på målen, men det absolut viktigaste är åtgärderna som gör att vi når målen. Det är roadmappen, alltså vägen dit, som föder insikter och kunskaper om vilka åtgärder som krävs. Nu ser vi en trend där många kommer till oss och säger att de vill ansluta sig till SBTi, bara för att det finns en förväntning om det. Det riskerar att bli lite bakvänt även om incitamenten är goda och SBTi är en väg att gå. Det viktiga är att kolla på hela värdekedjan och ta fram konkreta åtgärder för att reducera utsläppen. Arbetar vi på rätt sätt kommer fler aspekter än klimatet få positiva effekter, exempelvis miljö och biologisk mångfald som tillsammans med sociala aspekter får mer och mer utrymme i näringslivet.