CCS-forskare lätt positiva till tekniken

Sedan i februari har cirka 20 forskare belyst den omstridda CCS-tekniken, infångning och lagring av koldioxid, ur olika perspektiv i ett internationellt Mistrafinansierat forskningsprojekt. Forskningen ska mynna ut i tolv vetenskapliga artiklar som ska publiceras i en så kallad vitbok i början av nästa år, men redan på klimatkonferensen i Köpenhamn presenteras de preliminära slutsatserna. Resultatet ska ligga till grund för Mistras beslut om än mer resurser ska läggas på CCS-forskningen de kommande åren.

– Det ska vara en bred översikt från ett politiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Det skrivs väldigt mycket om den tekniska sidan, men mycket faller ju i slutänden på politikernas beslut, säger Karin Bäckstrand, forskningsledare på statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, och tillägger att den CCS-forskning som hittills gjorts ur ett samhällsperspektiv oftast handlar om allmänhetens uppfattning om en för många människor helt okänd teknik.

Tillfällig andningspaus?

Tre övergripande frågor ska reflekteras i artiklarna. Den första är CCS ur ett långsiktigt energipolitiskt perspektiv.

– Frågan är om CCS är en tillfällig andningspaus och något som kan köpa oss mer tid eller om det är en långsiktig lösning. Miljörörelsen är oroad över att CCS konkurrerar ut andra åtgärder som förnybar energi och att vi binder oss fast vid koldioxideran. Pragmatikerna menar att vi behöver alla lösningar för att nå tvågradersmålet.

Till skeptikernas argument hör också att tekniken är dyr och kräver stora investeringar i infrastruktur. Ledningar måste byggas över hela Europa, påpekar Bäckstrand.

Den andra frågeställningen tar sikte på styrmedel: vilken typ av regleringar behövs för att få bort de ekonomiska hindren under teknikens utvecklingsstadium? Det tredje perspektivet är det internationella, bland annat vilken roll CCS har i klimatförhandlingarna.

– I förhandlingarna om CDM är CCS en het potatis. De som är för CCS säger att sådana anläggningar ska kunna vara en del av CDM-projekt. Samtidigt har vi inte en enda fullskalig anläggning i väst, från injektion till transport, lagring och övervakning. Så u-länderna kan bli lite av försökskaniner. CCS kräver också fungerande lagstiftning, det kan inte genomföras i ett land i krig, påpekar Karin Bäckstrand.

Splittrade åsikter

Så vad har forskarna kommit fram till så här långt? Karin Bäckstrand ger en bild av en brokig forskarskara där slutsatser påverkas av vilket sammanhang man sätter tekniken i. Exempelvis ser den forskare som jobbat mycket i Kina tekniken som ett viktigt redskap för att bromsa klimatförändringen.

– Där byggs ett kolkraftverk per vecka. Från hans perspektiv är det oerhört viktigt att få dit tekniken, både för växthusproblemet och för luftföroreningar, annars kommer vi inte kunna klara av denna tickande miljöbomb. Att tro att Kina ska övergå till förnybar energi när vi i Europa inte klarar det är orealistiskt.

I Mistras projekt har forskarna också tittat på hur forskarsamhället i stort förhåller sig till CCS. Splittrade åsikter, men totalt väger de över mot en lätt positiv inställning, berättar Bäckstrand.

– I Holland är det svårt att få forskningsmedel om du är negativ till CCS. Och där är också många människor positiva. Men det är samma som med kärnkraften, får man frågan om man vill ha en lagringsplats i sitt grannskap blir svaret nej.

Pluralism är bra

Från forskarnas perspektiv menar Bäckstrand att det vore oansvarigt att totalt avfärda en teknik. Men flera av dem är skeptiska och drar paralleller just till kärnkraften, även om det radioaktiva avfallet är farligare. Även om ett eventuellt läckage inte är lika hälsovådligt kanske det inte är ekonomiskt hållbart, något som forskarna har tittat närmare på. Gemensamma nämnare är dock storskaligheten, de dyra investeringarna och att risker skjuts över generationer. Att forskarna tycker olika i CCS-frågan tycker Karin Bäckstrand är en förutsättning för studien.

– Pluralismen är jätteviktig i den här forskningen. Det är viktigt att se vilket grupptänkande som kan bildas i forskarvärlden när forskarna är finansierade av regeringar som är positiva till tekniken. Det här har vi också tittat närmare på i vårt projekt.