Analys: Så blir drivmedelspriserna 2026

Globalt: Oro på oljemarknaden

Inför årsskiftet angav flera analytiker att priset på fossil olja skulle sjunka till nedåt 50 dollar fatet, på grund av hög produktion och minskande efterfrågan när transportsektorn elektrifieras alltmer. Det skulle betyda lägre priser på bensin och diesel, med försämrad konkurrenskraft för förnybart och eldrift, men USA:s attack mot Venezuela som har störst oljereserver i världen, krigshot i Iran och pressen på Indien att inte köpa rysk olja, tillsammans med en rad andra osäkerhetsmoln i världspolitiken, har lett till att oljepriset snarare ligger kring 60-70 dollar fatet.

Det något högre oljepriset kompenseras av att fossila drivmedel handlas i USD. Dollarkursen väntas sjunka gentemot kronan under 2026 vilket ger billigare bensin och diesel. Samtidigt är oljeprisets betydelse för ”pris vid pump” mindre än man kan tro, då skatter är satta i fasta priser.

Sverige: Större förändringar först 2027

Inför höstens val utlovar flera oppositionspartier stärkt konkurrenskraft för biodrivmedel, men alla förändringar som diskuteras i valrörelsen kan först träda i kraft 2027. Inte heller kan Tidöpartierna 2026 sänka priset på fossila drivmedel mer än vd som redan skett, dels för att mandatperiodens sista budgetproposition lagts, dels för att beskattningen redan tangerar EU:s miniminivå. Även justeringar av reduktionsplikten, som förändrar fossila drivmedels klimatpåverkan och påverkar prisbilden både på fossilt och förnybart, kan först ske från år 2027. Sammantaget pekar detta på att priser på fossil bensin och diesel under 2026 förblir ungefär vid dagens nivå.

Biogas: Stabil eller något sjunkande

Biogasens skattebefrielse återinfördes i december 2024 och biogasen är nu som det enda biodrivmedlet garanterat skattebefriad till och med år 2030. Det talar för en stabil prisbild, som kan vara sjunkande när ny produktion invigs och om massbalansprincipen för importerad biogas utvidgas. Efterfrågan är i närtid svagt sjunkande; andelen gasdrivna lastbilar ökar men gasbussarna blir färre och många gasbilar skrotas eller lämnar landet. Längre fram kan efterfrågan öka, dels för användning industriellt och i jordbruket, dels för sjöfarten, men det påverkar inte prisbilden 2026. Biogas har dock till skillnad från övriga drivmedel inte något världsmarknadspris eller ens samma pris i hela landet, så lokala variationer kommer att förekomma.

Etanol: Stabil eller svagt sjunkande

Etanol som koncentrerat drivmedel är i nuläget skattebefriad året ut, men är efter skattesänkningarna på bensin och diesel ändå dyrare per bensinliterekvivalent än de fossila drivmedlen. Detta tillsammans med att det finns allt färre etanolbilar på marknaden gör att efterfrågan är liten. Den redan begränsade försäljningen av etanolbilar tvärstoppade efter att befrielse från malusbeskattning upphörde i februari 2025. Därmed blir också antalet mackar som tillhandahåller E85 stadigt färre; fler väljer att uppfylla pumplagen med HVO100.

Etanol är det globalt sett största biodrivmedlet och priset sätts huvudsakligen internationellt, där skärpta krav på låginblandning på stora marknader skulle kunna öka efterfrågan och därmed priset. Priset påverkas också av spannmålsskörden i stora exportländer såsom USA, och i viss mån av situationen i Ukraina som trots kriget var den största exportören av etanol till Sverige 2024.

 Med en ungefärlig stabil global efterfrågan 2026, förväntas priset också vara stabilt eller svagt sjunkande prisbild, påverkad av att etanol handlas i dollar som bedöms bli billigare gentemot kronan.

HVO: Stabil efter prisökning

HVO är det största biodrivmedlet i Sverige, främst för låginblandning i fossil diesel men också i koncentrerad form, HVO100, som kan användas i de flesta moderna dieselfordon.

2024-2025 ökade HVO100 kraftigt, bland annat genom åkerier som med HVO erbjuder fossilfria transporter. Efterfrågan på HVO för inblandning sjönk kraftigt när reduktionsplikten sänktes till 6% den 1 januari 2024, och ökade åter när reduktionsplikten 1 juli 2025 höjdes till 10%.

Sveriges särskilda krav på köldegenskaper och EU:s hållbarhetskrav gör att inte all HVO som finns på världsmarknaden kan användas här, vilket betyder att ökad nationell efterfrågan får starkt genomslag på priset. Det förstärks av en ökande internationell efterfrågan, med stigande reduktions- eller kvotplikt i många länder, ofta för att uppfylla EU:s förnybartdirektiv eller motsvarande. Denna ökande efterfrågan är till stora delar väl känd och redan intecknad i priset, men eftersom HVO till stora delar upphandlas i euro (till skillnad från fossil diesel i dollar), så kan prisskillnaden gentemot fossil diesel öka.

RME/FAME: Stabilt

RME/FAME används framför allt som bas i diesel för att uppfylla reduktionsplikten, upp till 7% av innehållet.                   . 

Den senaste höjningen av reduktionsplikten uppnåddes därmed framför allt med höjd andel HVO. Samtidigt erbjuder nu flera drivmedelsbolag diesel helt utan RME/FAME, vilket minskar efterfrågan. Prisbilden bör därmed vara gynnsam, men påverkas av såväl växelkurs – RME/FAME handlas i både dollar och euro – som av hur god skörden av bl.a. raps blir.

El / Laddning: Stabilt eller sjunkande pris

Elpriset har kraftiga svängningar och stora regionala skillnader, främst mellan landets fyra elprisområden. Det är dock enbart en mindre del av kostnaden för publik laddning, där dyr infrastruktur har stor betydelse.

Laddinfrastrukturen för elbilar byggs fortsatt ut i relativt snabb takt, med ökad konkurrens på många håll i landet. Efter att publik laddning från 1 juli 2025 ingår i reduktionsplikten, kan varje kWh sådan laddning ge en intäkt åt laddoperatören som kan användas för att sänka priset eller bygga ut infrastrukturen – många betonar vikten av det senare. Värdet för denna elkredit varierar avgörs av köpare och säljare, men bedöms ofta hamnar kring 60-80 öre per kWh.

Vätgas: Inget enhetligt pris

Sverige är nu nära att uppfylla EU:s AFIR-krav på tillgång till vätgas för personbilar och lastbilar, men efterfrågan är fortsatt mycket liten. Det betyder att det inte finns någon fungerande marknad, vilket förstärks av att det på de flesta håll i landet inte finns någon konkurrens mellan vätgasmackarna – i praktiken har man bara en aktör att vända sig till. Priserna var 2025 från 80 till 200 kronor per kilo vätgas och bedöms fortsätta ligga i det spannet 2026.

Mattias Goldmann
2030-sekretariatet