Analys: Förnybara drivmedel 2024 – tillgång och priser

Förnybara, hållbara drivmedel är en viktig del av omställningen till ett hållbart transportsystem i Sverige och internationellt. Skiftet från fossilt till förnybart minskar klimatpåverkan, och ger rätt utformat en rad andra nyttor såsom nya arbetstillfällen på landsbygd, minskade problem med avfall och rester, ökar självförsörjning och minskad sårbarhet samt bättre handelsbalans. Förnybara drivmedel är tillsammans med elektrifiering centralt för att många företag, kommuner och regioner ska nå sina klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt.

Därför är det angeläget att bedöma vad priset på förnybara drivmedel blir kommande år, och i vad mån det alls finns drivmedel att tillgå. Här är en genomgång drivmedel för drivmedel efter informella avstämningar med branschaktörer och annan expertis. Facit får vi först i efterhand; faktorer som hur krigen i Ukraina och Israel-Palestina utvecklas, vilka produktionsbegränsningar OPEC enas om och om den svenska kronkursen förstärks eller försvagas spelar in.

Biogas: Osäker efterfrågan, osäkert pris

Biogas har en oviss framtid. Efter den så kallade Landswärme-domen som innebar att den svenska skattebefrielsen för biogas för fordonsdrift befanns olaglig, har biogasen blivit mycket dyr och därmed mindre konkurrenskraftig. EU-kommissionen bör våren 2024 ge möjlighet för förnyad och nu väl förankrad skattebefrielse, varefter regeringen bör återinföra denna – men regeringens ensidiga inriktning på elektrifiering gör att det inte kan tas för givet. Utan skattebefrielse kommer biogas för personbilar att leva en tynande tillvaro för personbilar, särskilt som VW-koncernen helt slutar sälja gasbilar i Sverige kommande år, men det kan avhjälpas om regeringen inför en konverteringspremie och om premien för lätta lastbilar också omfattar gasdrivna fordon. På tunga sidan är situationen ljusare; tankställena för flytande biogas byggs ut och finns hela vägen norrut längs E4:an och vi har nu rundat 1 000 gaslastbilar i Sverige.

Svensk biogasproduktion bör öka kommande år, med totalt 900 miljoner kronor per år till och med 2026 i produktionsstöd, med 30 öre/kWh producerad biogas, 45 öre/kWh för metan i vätskeform.

Priset på biogas är osäkert, särskilt som det till stora delar bestäms lokalt.

Etanol: Minskad efterfrågan, stabilt pris

 är en global handelsvara nästan som bensin med god tillgång, som dock beror på skördeförhållanden och efterfrågan på de globalt viktigaste marknaderna, samt vilka krav avseende t.ex. råvara eller klimatpåverkan som ställs. Efterfrågan ökar på centrala marknader; Indien implementerar E10 och väntas öka till E20 inom tre år, Indonesien inför E7 och längre fram E15 och i USA blir E15 allt vanligare, oavsett hur valet i november går. Brasilien och Kina ökar snabbt sin produktion och export av majsbaserad etanol, samma råvara som dominerar i USA.

I Sverige används etanol främst i låginblandning E10 för att uppfylla reduktionsplikten som åren 2024-2026 sänks till 6%, mot planerade 12.5 % för bensin 2024, 15.5% 2025 och 19% 2026. Det slår i princip ut marknaden för biobensin och betyder att efterfrågan på etanol minskas.

Efterfrågan på E85 fortsätter att minska; alltfler etanolbilar skrotas, få nya tillkommer och trots att skattebefrielsen består så innebär regeringens fokus på billigare fossila drivmedel att bilar för etanol i lägre utsträckning tankas förnybart. E95 för tunga fordon är princip borta eftersom den enda tillverkaren (Scania) som erbjuder sådana fordon inte marknadsför dem, och den svenska producenten (Sekab) slutat sälja bränslet.

Priset på etanol bedöms som stabilt, kring 15 kr/l. Men externa faktorer såsom global efterfrågan, priset på olja och bensin samt kronans värde avgör.

HVO: Kraftigt ökad tillgång, lägre pris

Genom att reduktionsplikten vid årsskiftet och t.om. 2026 sänks till 6%, minskar efterfrågan på HVO för inblandning i fossil diesel kraftigt – enligt tidigare gällande färdplan skulle diesel år 2024 uppnå 40 % utsläppsminskning jämfört med fossil diesel, 2025 45 % och 2026 50 %. Även flera andra länder sänker takten i sin reduktionsplikt, om än ingen så radikalt som Sverige.

 Samtidigt med den minskade efterfrågan, ökar HVO-produktionen. Globalt avser Shell inleda produktion i Rotterdam, UPM och Neste utöka sin produktion, flera stora produktionsanläggningar invigs i USA och flera raffinaderier ställer om till HVO. I Sverige invigs St1:s anläggning med kapacitet på 200 000 ton biodrivmedel per år, fördelat mellan HVO för inblandning, HVO100, flygbiobränsle och marinbiobränsle – mixen beror på priser och efterfrågan. Preem planerar att 2024 öka sin produktion i Lysekil till nästan en miljon kubikmeter, med en förstärkt betoning av export på grund av den minskade svenska efterfrågan. Sämre villkor än planerat, innebär dock att tex. SCA, Södra, RenFuel och ColabitOil åter ser över sina produktionsplaner. Även med detta inräknat och Sveriges krav på HVO med goda köldegenskaper, ökar utbudet.

En del av den ökande tillgången tas av företag och kommuner som tidigare förlitat sig på reduktionsplikten för att nå sina klimatmål, men som nu gör aktiva val att tanka HVO100.

Priset på HVO bedöms sjunka med uppemot 5 kronor per liter, till cirka 24 kr/l. Det beror på minskad efterfrågan, ökad tillgång och ett sänkt pris på fossil diesel som HVO konkurrerar med. Att bilden ännu inte ändrats särskilt mycket beror på att många större aktörer har årslånga kontrakt.

Priset på HVO bedöms sjunka med uppemot 5 kronor per liter, till cirka 24 kr/l

RME: Stabil efterfrågan, stabilt pris

RME-priset styrs till stor del av rapspriset, som med normala skördar varit stabilt. Den kraftigt sänkta reduktionsplikten slår inte alls lika hårt mot RME som mot HVO, eftersom RME är billigare och därmed kommer att vara basen i att uppfylla nivån med ungefär samma nivåer som tidigare (5-7%).

RME100 är långt billigare än HVO och billigare än fossil diesel, vilket fått flera åkerier och kollektivtrafiksaktörer att skifta till RME. Detta väntas öka i takt med att prisöverenskommelser och upphandlingskrav på att köra på HVO löper ut eller hävs. Därtill väntas fler aktörer välja en mix med ca 20% RME i HVO100, för att något minska priset.  Ökad efterfrågan kan hanteras genom att producenter både inhemskt och internationellt inte är nära sitt produktionstak.

Priset på RME bedöms vara stabilt 2024, kring 17 kr/l.

Flyg och sjöfart: Ökad efterfrågan, högt pris

Alltfler länder inför krav på en viss andel förnybart (SAF) i jetbränslet, där bl.a. EU:s ReFuelAviation driver efterfrågan  med krav på 6% 2030 och 70% 2050, medan USA:s IRA stimulerar produktion. Ökad tillgång på SAF har inneburit att det nu kostar drygt det dubbla mot fossila jetbränslen, mot tre gånger priset för fem år sen, men stora delar av handeln sker med tidiga avtal och kontrakt.

Förnybara drivmedel för sjöfarten är en omogen marknad, med många olika drivmedel och begränsade och tidiga kvot- och reduktionspliktssystem.

Priset för förnybara bränslen för flyg bedöms vara långsamt sjunkande, medan priset för förnybara drivmedel för sjöfarten inte är tillräckligt transparent för att kunna bedömas.

Fossil bensin och diesel

Priset på fossil bensin sjunker med en knapp krona per liter genom att energiskatten sänks 1 krona och 31 öre per liter jämfört med tidigare indexomräkning, medan skatten på diesel sänks med 34 öre per liter, till EU:s minimiskattenivå – totalt kostar det statskassan 5.64 miljarder kronor år 2024, 7.77 miljarder 2025 och 8.05 miljarder 2026. Därtill sänks reduktionsplikten till 6% 2024–2026 för både bensin och diesel.

Fossil diesel bedöms bli 3-4 kronor billigare vid pump kommande år, bensin en knapp krona, alltså lägre en mindre prissänkning än vad regeringen angett. Det beror på Sveriges specifika krav bl.a. avseende köldegenskaper samt troligen dyrare fossil olja.

Fossil diesel bedöms bli 3-4 kronor billigare vid pump.

Mattias Goldmann
2030-sekretariatet