Inga produkter i varukorgen.
Naturrestaureringsplanen: Fem steg att ta nu
Politik
Utkastet till naturrestaureringsplan skapar i sig inga nya företagskrav, men företag med mark, anläggningar eller fleråriga projekt kan ändå förlora tid och pengar på att vänta. Här kommer fem förberedelser som går att göra innan den slutliga planen, styrmedlen och finansieringen är klara.
Regeringen har lämnat Sveriges första utkast till nationell restaureringsplan till EU-kommissionen. Det innehåller 39 åtgärdspaket inom områdesskydd, restaurering, styrmedel och kunskapsuppbyggnad. Bakgrunden är EU naturrestaureringsförordning. Till 2030 ska åtgärder genomföras på minst 30 procent av arealen av berörda livsmiljötyper som inte är i gott tillstånd. Andelen höjs till 60 procent 2040 och 90 procent 2050.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Kraven riktas till Sverige som medlemsstat. Att indikatorer för exempelvis skog, jordbruksmark eller stadsnatur ska följas nationellt innebär därför inte automatiskt ett rapporteringskrav för enskilda företag. Den slutliga planen ska lämnas den 1 september 2027. Därefter kan genomförandet märkas genom bland annat vägledningar, stöd, tillståndsprocesser och nya styrmedel.
Börja med affärens exponering
Regeringens nya utkast innehåller i sig inga direkta krav på företag. Däremot står det redan nu klart att företag kommer att påverkas, vissa direkt och vissa indirekt. Anneli Alersjö, vd för ekologikonsultföretaget Calluna, pekar särskilt på företag som äger, förvaltar eller exploaterar mark och vatten. Det gäller bland andra skogs- och jordbruksföretag, fastighets- och byggaktörer samt verksamheter inom energi, infrastruktur, vattenkraft, industri och gruvnäring.
– Alla aktörer behöver förstå hur förordningen påverkar deras verksamhet, säger hon.
Regeringen konstaterar samtidigt att redan beslutade och planerade insatser inte räcker för att nå målen. Finansiering och framtida styrmedel är ännu inte avgjorda. Trots osäkerheten ser Anneli Alersjö affärsmässiga skäl för företag med fleråriga projekt att börja tidigt.
– Om man inte har utrett de här frågorna så kan projektet bli fördröjt eller ifrågasatt. Då kan det bli försenat och det kostar mycket pengar.
Anneli Alersjö pekar på fem steg som hon tycker att företag bör ta redan nu:
- Avgränsa exponeringen. Samla markinnehav, anläggningar och planerade projekt. Börja där påverkan på eller beroendet av natur är störst.
- Skapa ett nuläge. Kartlägg relevanta livsmiljöer, deras tillstånd och ekologiska samband. Dokumentera datakällor, metoder och osäkerheter så att förändringar kan följas.
- Koppla naturen till affären. Väg in naturrelaterade risker i projekt- och investeringsbeslut. Identifiera också hur markanvändning och investeringar kan stärka naturvärden.
- Säkra kompetens och samverkan. Utse en intern ansvarig och avgör vilken ekologisk kompetens som behöver byggas upp eller köpas in. Sök tidig dialog med myndigheter, kommuner, markägare och andra aktörer i landskapet.
- Mät resultat, inte bara aktivitet. Bestäm från början hur ni ska visa om livsmiljöer, arter eller ekosystemfunktioner förbättras. Fjärranalys, miljö-DNA, sensorer och AI kan ge mer data, men den behöver fortfarande tolkas ekologiskt.
Vänta med naturkrediter – inte med analysen
Planutkastet nämner utredningar om bland annat ekologisk kompensation, frivilliga marknadslösningar och möjliga naturkrediter. Det är ännu inga färdiga system att basera beslut på.
Callunas råd är därför att inte vänta på alla detaljer, men heller inte genomföra spridda åtgärder utan nuläge och samordning. Företag bör också undvika att påstå att naturen har förbättrats enbart för att en insats har genomförts.
Enligt Calluna behöver uppföljningen visa faktisk ekologisk effekt över tid, exempelvis om livsmiljöernas tillstånd förbättras och arternas livsmiljöer stärks.
