Inga produkter i varukorgen.
Missade du klimatdebatten? Här är 8 punkter du bör ha koll på
Politik Vilka klimatpolitiska besked kan få betydelse för företag och offentlig sektor efter valet? I Agendas partiledardebatt på söndagskvällen blev skiljelinjerna tydliga i flera frågor som påverkar hållbarhetsarbetet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
På söndagskvällen den 30 augusti möttes företrädare för samtliga åtta riksdagspartier i SVT:s Agenda för en valdebatt om klimatet. Under den 45 minuter långa debatten stod bland annat transportsektorn, elektrifiering, EU:s klimatpolitik, kärnkraft och konsumtionsutsläpp i centrum. Här är några av punkterna från debatten som är särskilt relevanta för dig som arbetar med hållbarhetsfrågor i näringslivet eller offentlig sektor.
- Flera partier vill ändra villkoren för elektrifieringen. Liberalerna lyfte bland annat slopad skatt på laddning, högre milersättning för elbilar, slopad förmånsbeskattning när arbetsgivare erbjuder kollektivtrafikkort och nya leasinglösningar för småföretag. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) sade också att satsningarna framöver bör riktas mot att få små och medelstora företag att våga byta till eldrivna fordon. Centerpartiet vill också sänka skatten på el och förnybara drivmedel samt bredda stödet till elbilar.
- Drivmedelspolitiken är fortsatt en tydlig konfliktfråga. Regeringens tillfälligt sänkta drivmedelsskatter ligger enligt debatten under EU:s miniminivå genom en dispens som gäller till och med november. På frågan om Kristdemokraterna vill förlänga dispensen gav landsbygdsminister Peter Kullgren inget definitivt besked, men sade att partiet inte vill ha höga drivmedelsskatter. För företag med stora transportkostnader innebär den fortsatta osäkerheten att villkoren efter årsskiftet fortfarande är oklara.
- Svenska klimatmål eller EU:s nivå blev en tydlig skiljelinje. Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet hade i SVT:s valkompass ställt sig mest positiva till att Sverige ska ha mer ambitiösa klimatmål än övriga EU. Kristdemokraterna vill i stället att Sverige ska ligga på den nivå som beslutas gemensamt inom EU, medan Socialdemokraterna sade sig stå bakom dagens svenska klimatmål och betonade behovet av långsiktiga och stabila villkor för industrin. Centerpartiet vill att Sverige ska nå klimatneutralitet 2040.
- Konkurrenskraft ställdes mot klimatregler i EU. Sverigedemokraterna sade sig stödja EU:s förenklingspaket och vilja gå längre med åtgärder för att stärka konkurrenskraften. När Martin Kinnunen fick frågan om det innebär att EU ska gå långsammare fram i klimatomställningen svarade han att alla alternativ måste hållas öppna. Även Romina Pourmokhtari argumenterade för minskad regelbörda för europeiska företag och sade senare att det behövs en ”städning” bland klimatregler som hon anser försämrar europeisk industris konkurrenskraft gentemot Kina.
- Konsumtionsutsläppen tog plats i debatten. När partierna fick frågor om utsläppen från svensk konsumtion lyfte Romina Pourmokhtari (L) styrmedel som ska göra det mer attraktivt att köpa svenskt, europeiskt och begagnat. Hon sade att Liberalerna vill slopa skatter på sådana alternativ och samtidigt beskattningsmässigt missgynna bland annat stora textilflöden från Kina. Amanda Lind (MP) hänvisade i stället till Miljömålsberedningens förslag om konsumtionsutsläpp och kritiserade regeringen för att inte ha gått vidare med dem.
- Kemikalier och importerade varor kopplades ihop med handelspolitiken. Romina Pourmokhtari lyfte också kemikalieinnehållet i importerade produkter och sade att hon vill se hårdare åtgärder mot skadliga ämnen i de stora varuflödena från Kina. Moderaternas Jessica Rosencrantz betonade på samma tema att konsumenter ska kunna lita på att produkter som säljs i butik och på nätet inte innehåller skadliga ämnen.
- Skolmaten kan bli en fråga för både kommuner och upphandlare. I debatten uppgav programledaren att Sverigedemokraterna vill lagstifta om att skolor ska servera kött varje dag. Martin Kinnunen (SD) försvarade en modell där elever kan välja mellan en vegetarisk rätt och en kötträtt. Centerpartiets Rickard Nordin lyfte i stället behovet av både mer svensk matproduktion och mer växtbaserad mat samt att mat i skola och äldreomsorg ska leva upp till svensk djurskyddsstandard.
- Synen på företagens roll i omställningen skiljer partierna åt. Flera debattörer kopplade klimatpolitiken direkt till svensk konkurrenskraft. Centerpartiet argumenterade för att högre klimatambition stärker bland annat svenska fordonstillverkare, medan Kristdemokraterna varnade för att högre svenska mål än EU:s kan pressa företag och jordbruk. Socialdemokraterna framhöll samtidigt att industrin efterfrågar långsiktighet och ambitiös klimatpolitik för att kunna fatta investeringsbeslut.
