9 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

Enligt kommissionen ökade de svenska utsläppen under 2024, framför allt från vägtransporter och terrängmaskiner, efter sänkta krav på inblandning av biodrivmedel och lägre skatter på flytande bränslen. Sverige uppges också ha det största gapet inom EU när det gäller målet för kolupptag i skog och mark till 2030. Kommissionen rekommenderar därför att Sverige stärker åtgärderna för att minska transportutsläppen, bygger ut elnäten och skyndar på tillståndsprocesser för förnybar energi, särskilt vindkraft.

Förtroendet för korruptionsbekämpning fortsatt lågt

En ny Eurobarometerundersökning att endast 39 procent av företagen i EU anser att åtgärder mot korruption tillämpas opartiskt och utan otillbörliga motiv i deras land. Samtidigt uppger 53 procent att de inte delar den uppfattningen. Undersökningen belyser företagens erfarenheter och syn på korruption samt hur effektivt myndigheternas insatser uppfattas vara. Resultaten visar betydande skillnader mellan medlemsländerna när det gäller förtroendet för rättvisa och konsekventa åtgärder mot korruption. Studien är en del av Europeiska kommissionens återkommande Eurobarometerundersökningar om företagsklimat och styrning inom EU.

Gröna satsningar tillåts inom försvarsutrymmet

EU-kommissionen öppnar för att medlemsländer kan använda en del av det finanspolitiska utrymme som avsatts för försvarsutgifter till investeringar i ren energi. Länderna får använda upp till 0,3 procent av BNP per år under 2026, 2027 eller 2028, med ett sammanlagt tak på 0,6 procent av BNP över tre år. Stödet kan bland annat gå till elbilar, värmepumpar, solpaneler och batterier, men inte till fossila subventioner som sänkta bensinskatter. Beslutet bygger på den flexibilitet som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina och som sedan mars 2025 har gjort det möjligt för EU-länder att öka försvarsutgifterna med upp till 1,5 procent av BNP per år utan att bryta mot budgetreglerna. Länder som redan har utnyttjat hela försvarsutrymmet, såsom Litauen och Estland, kan ansöka om ytterligare utrymme för gröna investeringar efter en analys av skuldhållbarheten.

Starkt stöd för att skydda biologisk mångfald

En ny Eurobarometerundersökning visar att européernas stöd för att skydda biologisk mångfald och naturen fortsatt är mycket starkt. Hela 94 procent anser att biologisk mångfald och en frisk natur är viktiga för den långsiktiga ekonomin och för att hantera klimatförändringarna. Undersökningen visar också att en stor majoritet anser att det är viktigt att stoppa förlusten av biologisk mångfald och skydda naturområden. Resultaten pekar på en utbredd medvetenhet om sambandet mellan naturens tillstånd, människors välbefinnande och ekonomisk utveckling. Undersökningen genomfördes i samtliga EU:s medlemsländer.

Ny industriförordning möter stöd och kritik

EU:s föreslagna industriförordning, Industrial Accelerator Act, får överlag ett positivt mottagande i svenska remissvar, där många aktörer stödjer målet att stärka europeisk industri och skapa större marknader för klimatsmarta produkter. Samtidigt möter flera av förslagets viktigaste verktyg motstånd, särskilt krav på europeiskt ursprung i offentlig upphandling och stödsystem. Företag och organisationer som Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen samt företagen Volvo och Scania varnar för ökade kostnader, mer administration och risk för handelshinder. En fråga som däremot får brett stöd är behovet av snabbare tillståndsprocesser för industri-, energi- och infrastrukturprojekt. Remissvaren visar att den centrala debatten handlar om balansen mellan frihandel och industripolitik, hur stora administrativa bördor som är acceptabla och vilka åtgärder som bäst stärker Europas konkurrenskraft på lång sikt.

Läs hela remissgenomgången

Krav på tydligare regler för utsläppshandel och energilagring

Över 50 branschaktörer, däribland Carbon Capture and Storage Association, uppmanar EU och Storbritannien att klargöra hur deras utsläppshandelssystem ska kopplas samman. I ett gemensamt brev efterlyser organisationerna tydliga tidsplaner och milstolpar inför det kommande toppmötet mellan parterna, eftersom rättslig osäkerhet enligt dem hämmar gränsöverskridande projekt för transport och lagring av infångad koldioxid. De menar att utvecklare och investerare behöver tydligare politiska signaler för att kunna fatta beslut om investeringar i CCS och CCUS.

Samtidigt har förslag om att avskaffa Storbritanniens utsläppshandelssystem väckt oro, då företag riskerar högre kostnader genom EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid och enligt Energy UK kan drabbas av omkring 10 miljarder pund i extra skatter mellan 2026 och 2035. Parallellt kräver flera gröna teknikorganisationer att EU-kommissionen prioriterar långvarig energilagring i den kommande elektrifieringsplanen och har framfört detta till Dan Jørgensen, Teresa Ribera och Stéphane Séjourné.

Industrins energianvändning i EU fortsätter att minska

EU:s industrisektor använde 8 835 petajoule energi under 2024, vilket är en minskning med 8,1 procent jämfört med 2014. Den slutliga energianvändningen inom industrin har minskat kontinuerligt sedan 1990. El var den största energikällan och stod för 33,3 procent av användningen, följt av naturgas med 31,9 procent. Förnybar energi och biobränslen ökade till 11,3 procent av energimixen och passerade därmed olja och petroleumprodukter, som stod för 10,4 procent. Samtidigt ökade energianvändningen inom livsmedels-, dryckes- och tobaksindustrin med 4,7 procent sedan 2014 och sektorn svarade för 12,8 procent av industrins totala energianvändning under 2024.

Framsteg inom koldioxidlagring – men 2030-målet inte säkrat

EU kapacitet för geologisk lagring av koldioxid växer, men det är fortfarande osäkert om målet om 50 miljoner ton årlig injektionskapacitet till 2030 kan nås.

EU-kommissionens första lägesrapport om koldioxidlagring visar att tre lagringsplatser redan har tillstånd och att ytterligare projekt är på väg. Medlemsstaternas rapporterade projekt skulle tillsammans kunna ge drygt 33 miljoner ton årlig injektionskapacitet till 2030.

Samtidigt konstaterar kommissionen att utvecklingen behöver gå snabbare. De lagringsprojekt som olje- och gasbolagen hittills hänvisat till motsvarar omkring 58 procent av EU mål, och kommissionen bedömer att det ännu är för tidigt att avgöra om tillräcklig kapacitet kommer att finnas på plats till 2030.