Ett leende lyser upp Karolina Skog (MP) när statsminister Löfven (S) presenterar henne som ny miljöminister. Hon ser fram emot uppdraget och säger att bordet är dukat. Men stämmer det?
Förra miljöministern Åsa Romson (MP) påstod i sin omvalskampanj att åtta av tio punkter i Miljöpartiets valmanifest är på väg att infrias. Och visst tar miljöpolitiken nu betydande steg framåt – i vissa frågor.
Tydligast är den rekordstora miljöbudgeten till bland annat biologisk mångfald. De nya kraven om oberoende härdkylning för kärnkraftverk gynnar ett förnybart energisystem. En ny kemikalieskrivelse är släppt och höjning av både anslag till järnvägsunderhåll och vissa miljöskatter gynnar miljömålen.
Men flertalet frågor som Romson lyfte fram hänger i luften – bordet är under dukning. Det gäller på både Karolina Skogs miljödepartement och UD, där Isabella Lövin (MP) parallellt med bistånd ansvarar för klimatet. För att hinna till bords under mandatperioden får både Skog och Lövin bära flera tallrikar samtidigt.
En nyckelfråga är klimatlagen. Miljöpartiet har vunnit ett brett stöd i Miljömålsberedningen, men lagen har ännu inte passerat riksdagen. Hur det tillhörande klimatmålet för 2045 ska genomföras är oklart. I skrivande stund tvekar Miljömålsberedningen på att föreslå fossilfri fordonsflotta 2030, trots en parlamentarisk majoritet. Miljöpartiet riskerar backa i strid med den löftesskörd Romson hävdade.
Samtidigt har regeringen fått en utredning om ett bonus-malus-system för lätta fordon som gynnar dieselbilar och minskar utsläppen till 2030 med enbart 1 procent. Vägslitageavgift, flygskatt och elbusspremie har inte ens kommit så långt. Det alltså oklart vilka rätter som ska serveras vid bordet.
Här en trerättersmeny som miljö- och klimatministrarna gärna får servera.
1. Klimatpusslet:
När klimatlagen lagts fast behövs ett mål om fossilfria transporter år 2030. Genomförandet sker med bonus-malus och nämnda miljöskatter, kombinerat med reduktionsplikt för fossila bränslen. Politiken för reseavdrag och förmånsbilar bör reformeras. Klimatministern måste även ta krafttag för att undvika EU-reglerna om statsstöd som försvårar differentierade miljöskatter för biodrivmedel. Ett mål om ett fossilfritt jordbruk till 2030, med stöd för kolsänkor, är angeläget.
2. Giftfri miljö:
Miljöministern bör packa ihop befintliga utredningar om EU:s kemikaliepolitik och lägga fram ett stort reformförslag för sina EU-kollegor. Liksom för jordbruket ligger möjligheterna när det gäller miljö och sysselsättning i Sverige och EU på att stimulera innovationer och gynna produkter med höga miljövärden. En påskyndad utfasning av farliga ämnen kan ske parallellt med utvecklingen av en strategi för en bioekonomi, där skogens molekyler även används på helt nya sätt.
3. Naturvård:
Trots skogsvårdslagens jämställda mål uppnås inte miljömålet så reformer behövs, till exempel som Miljömålsberedningen föreslog. När det gäller stora rovdjur måste svensk lag uttrycka EU-rätten, men Karolina Skog bör även föra en dialog med aktörerna; samsynen är större än vad debatten visar. Parallellt kan naturvården föras närmare allmänheten – varför inte med ett dubblerat antal nationalparker som görs mer lättillgängliga?
Om ministrarna bjuder på sex rätter rekommenderar jag även miljökrav i offentlig upphandling, krafttag mot hälsofarliga partiklar och att utreda en stor skatteväxling.
Men samtidigt behöver Miljöpartiet prioritera för att hinna i mål på flertalet av de punkter som Romson bockade av i förtid. Lyckas det kan Lövin och Skog le åt sina uppdrag även när andra halvan av mandatperioden har gått. Och då har de även dukat fint åt framtida generationer.