Inga produkter i varukorgen.
Sverige får sin första nationella kvävebudget
Dagens M&U En ny kartläggning visar att bara en tredjedel av det kväve som tillförs Sverige tas om hand i avsedda produkter, medan resten blir föroreningar eller omvandlas till oanvändbar kvävegas.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram Sveriges första nationella kvävebudget, en heltäckande sammanställning över hur reaktivt kväve flödar in, ut och inom landet. Kartläggningen bygger på data från år 2015 och omfattar åtta sektorer, bland annat jordbruk, energi, industri och avfall. Totalt tillfördes cirka 848 kiloton reaktivt kväve till Sverige, främst via importerade varor, luftföroreningar från andra länder och kvävefixering.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Endast en tredjedel av detta kväve tas om hand i avsedda produkter, exempelvis livsmedel eller industrivaror. Resterande mängd försvinner som föroreningar i luft och vatten, 269 kiloton, eller omvandlas till ofarlig men oanvändbar kvävegas, 311 kiloton, vilket innebär ett stort resursbortfall.
Jordbruket är den sektor som tillför mest kväve genom gödsling och foder, men också en av de största källorna till kväveförluster. Skogar och semi-naturliga marker står för omfattande kväveutlakning till vattendrag. Även energi- och transportsektorn bidrar till stora utsläpp av kväveoxider till atmosfären.
